Dominikanska Republiken
Dominikanska republiken har gått igenom flera perioder av diktaturliknande regimer. Idag är fattigdomen utbredd, och de sociala klyftorna i landet är stora. Turistnäringen växer kraftigt och är en viktig inkomstkälla för landet.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Santo Domingo
-
Etniska grupper
- blandat 70,4%(Mestizo / Indio 58%, Mulatto 12,4%), Afrikanskt ursprung 15,8%, Europeiskt ursprung 13,5%, övriga 0,3%(2014 uppskattning)
-
Språk
- Spanska (officiellt)
-
Religion
- Katoliker 95 %, andra/ingen/ospecificerad 5 %
-
Befolkningsantal
- 10,597,348 (Juli 2021)
-
Area
- 48 670 Km2
-
Valuta
- Dominikansk peso
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 20 463 PPP$
-
Nationaldag
- 27 februari
-
Andra landsidor
Geografi
Dominikanska republiken är rikt på berg och skogar. Landet utgör två tredjedelar av ön Hispaniola, på den sista tredjedelen ligger Haiti. Fyra bergskedjor skär genom landet från öst till väst, och mellan bergen finns bördiga dalar och slätter. Landets främsta bergskedja, Cordillera Central delar landet i två, och dalarna som ligger mellan Cordillera Central och landets norra bergskedja är särskilt kända för sin bördighet. Längst västerut i landet finns ett torrare och mer ökenliknande landskap. Klimatet i landet är tropiskt, vilket betyder att det är varmt och fuktigt. Problem med att matjord försvinner, avskogning och vattenförsörjning utgör landets miljöproblem. Landet ligger också mitt i ett orkanbälte och är därför mycket utsatt för orkaner, särskilt under perioden juni till oktober.
Historia
De första människorna som kom till Hispaniola kom omkring 5000 f.Kr. Hispaniola delades mellan Frankrike, som fick Haiti i väster, och Spanien, som fick den östra delen av ön. 1821 invaderades den spanska delen av Haiti men 1844 skiljde de sig och blev Dominikanska republiken.
USA erövrade Dominikanska republiken 1916 och hade kontroll i landet fram till 1924 när general Rafael Trujillo kom till makten med hjälp från USA. Trujillo införde en hänsynslös diktatur tills han mördades 1961, också med stöd av USA. De ville inte att republiken skulle uppleva en revolution liknande den som hade ägt rum på Kuba. I februari 1963 valdes landets första demokratiska president, men vänsterpresidenten som kom till makten störtades i september samma år. 1965 var det ytterligare en amerikansk invasion, de amerikanska trupperna lämnade landet när Joaquin Belaguer blev president 1966.
Belaguers styre präglades av undertryckandet av mänskliga rättigheter, och presidenten förföljde och dödade oppositionella. Mot slutet av 1970-talet tog landet viktiga steg mot en demokratisk regering och militärens makt minskade. Trots hans diktatoriska metoder såg många Belaguer som en landsfader och kallade honom "den dominikanska demokratins fader". Belaguer avgick som president efter anklagelser om valfusk 1994, men hade stort inflytande över politiken fram till sin död. I presidentvalet 1996 tog Leonel Fernandez Reyna över. Reyna regerade fram till 2000 och igen från 2004 till 2012 då Danilo Medina Sanchez blev president. Trots en försiktig ekonomisk återhämtning de senaste åren är Dominikanska republiken fortfarande ett av Karibiens fattigaste länder, med stora skillnader mellan landets rika och fattiga.
Ekologiskt fotavtryck
1,0
Samhälle och politik
Idag är Dominikanska republiken en demokrati med en stark presidentmakt och en maktdelning liknande den amerikanska; med en verkställande, en lagstiftande och en dömande makt. Presidenten har mycket makt och är både statschef och regeringschef. Han utser regeringen, implementerar lagar som antagits av kongressen och är överbefälhavare för de väpnade styrkorna. Presidenten och vicepresidenten väljs samtidigt, för en period av fyra år i taget. Det finns inga gränser för hur många mandatperioder en president kan sitta.
Landet kämpar med korruption och svagt förtroende för myndigheterna. Dominikanska republiken har blivit ett nav för narkotikasmuggling från Sydamerika till USA, vilket i sin tur har fört med sig problem som människohandel, våld och organiserad brottslighet. Mer än var tredje lever i extrem fattigdom och vattenförsörjning och tillgång till el är en ständig utmaning för stora delar av befolkningen. Relationerna till Haiti är spända och flera invandrare från Haiti utsätts för diskriminering och övergrepp i Dominikanska republiken. Det finns mellan en halv och en miljon haitier som är födda i Dominikanska republiken, men som är praktiskt taget statslösa, denna del av befolkningen lever under slavliknande förhållanden i landets sockerproduktion. FN och flera människorättsorganisationer har upprepade gånger kritiserat landets behandling av de haitiska medborgarna i landet.
Mänsklig utveckling
78 av 188
Ekonomi och handel
Dominikanska republiken är ett av Karibiens fattigaste länder. Det är hög arbetslöshet och arbetskraftsutvandringen är hög. Flera dominikaner som arbetar utomlands skickar pengar till familj i hemlandet. Tidigare arbetade merparten av befolkningen inom jordbruket, men idag har tjänstesektorn tagit över som den största arbetsgivaren.
USA är landets viktigaste handelspartner och viktiga exportprodukter är sockerrör, tobak, kaffe och kakao. Tidigare fanns det stora inkomster i dessa varor, men försvagade marknader och fallande sockerpriser har försvagat landets ekonomi efter 1980 och jordbruksproduktionen har förlorat mycket av sin betydelse. Turistnäringen växer kraftigt och har idag blivit en viktig inkomstkälla för landet.
Relationer med andra länder i säkerhetsrådet
Dominikanska republiken har en särskilt nära relation med USA. Efter att ha klippt banden med Taiwan 2018 kunde landet normalisera sina relationer med Kina.
Tips
Liksom de flesta andra länder i säkerhetsrådet är Dominikanska republiken oroad över att kärnkraftsavtalet med Iran kommer att förstöras till följd av USA:s tillbakadragande. Landet uttrycker också en stark oro över att Irans verksamhet på senare tid har gått längre och längre bort från de krav som ställs i kärnkraftsavtalet. Dominikanska republiken har starkt uppmanat Iran att undvika varje provokation och ytterligare undergrävning av avtalet. Landet är rädd för konsekvenserna av en eventuell väpnad konflikt mellan USA och Iran, och att konflikten kan påverka sjöfart och oljetransporter genom Persiska viken.
Dominikanska republiken är medlem i den kärnvapenfria zonen i Latinamerika, och förespråkar att en kärnvapenfri zon upprättas i Mellanöstern så snart som möjligt.
I ett inlägg om nedrustning till säkerhetsrådet i februari 2020 uttryckte Dominikanska republiken ett starkt stöd för icke-spridningsfördraget och för kärnkraftsavtalet med Iran. Trots det senare avtalets osäkra framtid är Iranavtalet ett positivt exempel på att internationellt samarbete om icke-spridning av kärnvapen fungerar. Avtalet med Iran bör också inspirera kärnvapenstaterna att öka sina ansträngningar för nedrustning – den del av icke-spridningsfördraget som har sett minst framsteg hittills.
Dominikanska republiken klargjorde i sin inlaga till säkerhetsrådet att de själva har undertecknat fördraget om förbud mot kärnvapen från 2017 för att skapa framsteg i arbetet för en kärnvapenfri värld. De anser att fördraget kompletterar och förstärker icke-spridningsfördraget. Konsekvenserna för naturen och mänskligt liv på jorden till följd av eventuell användning av kärnvapen är så stora att det inte kan motiveras att någon stat är i besittning av sådana vapen.
Dominikanska republiken uttryckte också oro över att befintliga avtal om kärnvapennedrustning mellan stormakterna nu ser ut att försvagas eller överges, vilket pekar på faran för en ny kapprustning när kärnvapenstaterna ger sig i kast med ökade program för att förnya och modernisera sina vapen.
Som ett fattigt land ser Dominikanska republiken också den tydliga koppling som finns mellan kärnvapennedrustning och utveckling. Landet anser att det är omoraliskt att lägga stora summor pengar på ny vapenteknik, när det fortfarande råder en skriande brist på pengar i världen för att täcka grundläggande mänskliga behov.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Dominikanska Republiken för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
11 056 374
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
2,2
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
34
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
20 463
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
0,8
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
2,50
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
8,8
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
9,5
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet