Elfenbenskusten
Elfenbenskusten var länge ett av de mest stabila och framgångsrika länderna i Afrika, med en ekonomi baserad på kakao och kaffe, även om landet aldrig fullt ut blivit en demokrati. Landet präglas av interna konflikter.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Yamoussoukro är den officiella huvudstaden, Abidjan är det administrativa centrumet
-
Etniska grupper
- Akan 28,9%, Voltaique eller Gur 16,1%, Nordliga Mander 14,5%, Kru 8,5%, Sydliga Mander 6,9%, ospecificerad 0,9%, icke-Ivoirian 24,2% (2014 uppskattning)
-
Språk
- Franska, mer än 60 lokala dialekter
-
Religion
- Muslimer 42,9%, katoliker 17,2%, evangeliska 11,8%, metodister 1,7%, andra kristna 3,2%, animister 3,6%, annan religion 0,5%, ingen 19,1% (2014)
-
Befolkningsantal
- 28,088,455 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Republik
-
Area
- 322 463 kvadratkilometer
-
Valuta
- CFA-franc (BCEAO)
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 5 850 PPP$
-
Nationaldag
- 7 augusti
-
Andra landsidor
Geografi
Elfenbenskusten ligger i Guineabukten i Västra Afrika. Kusten i söder består av klippor, långa sandbanker och grunda laguner. Större delen av landskapet är platt. I landets inre delar finns ett bälte av regnskog. Elfenbenskusten har länge varit en stor exportör av tropiskt timmer vilket lett till avskogning. Den ökade konsumtionen i landet har lett till att stora delar av regnskogen i södra Elfenbenskusten har avverkats. På slutet av 1980-talet inleddes återplanteringar och utbildningsåtgärder sattes in. Likväl har avverkning fortsatt i de norra delarna som har varit utanför myndigheternas kontroll sedan 2002. Det är också där de största kvarvarande skogsområdena finns. Fyra stora floder rinner från norr till söder, särskilt i de sydöstra delarna av landet är jorden fruktbar och det är möjligt att odla många olika slags jordbruksvaror.
Elfenbenskusten har under ett år två regnperioder i söder och en i norr. Klimatet är överlag ganska varmt och luftfuktigheten är hög, som varmast blir det i norr. Klimatet har blivit varmare och skyfallen mer oberäkneliga på senare tid.
Historia
Troligen var det Ghanarikets upplösning som ledde till att stora befolkningsgrupper på 1200-talet invandrade österifrån till dagens Elfenbenskusten. Invandring från norr vid ungefär samma tid ledde till att islam fick fotfäste i de norra delarna. I söder etablerades flera stater, där de viktigaste var Agni- och Abrongrikena. Elfenbenskusten blev en fransk koloni år 1893 men motståndet mot det koloniala styret var starkt. Först år 1917 lyckades fransmännen erövra hela området och man administrerade landet tills det fick sin självständighet år 1960.
De kommande trettio åren var Elfenbenskusten ett av Afrikas rikaste länder, främst tack vare kakaoexporten. Stora plantager etablerades och gästarbetare strömmade till, särskilt från Burkina Faso och Mali. Félix Houphouët-Boigny ledde landet från självständigheten tills det att han dog 1993. I den politiska maktkampen som följde Houphouët-Boignys död utnyttjade flera politiker nationalistiska tendenser för att få ökat stöd. Detta ledde till spänningar mellan de som beskrev sig själva som ”äkta” ivorianer och de som kommit till landet som gästarbetare. Frågan om vilka som skulle ha rätt till medborgarskap och därmed politiskt inflytande fick stor betydelse.
Ekologiskt fotavtryck
0,8
Samhälle och politik
Presidenten är landets statschef och kan bli omvald en gång. Presidenten utser regeringen och premiärministern, den lagstiftande makten ligger hos nationalförsamlingen.
2002 utbröt inbördeskrig som i princip delade landet i två delar. En sydlig del som styrdes av Laurent Gbagbo, som vann presidentvalet år 2000, och en oppositionskontrollerad nordlig del. Flera tusen människor dog och hundratusentals drevs på flykt innan man lyckades återinföra fred 2007. Presidentvalen som parterna kommit överens om att hålla efter det att fredsavtalet slöts sköts gång på gång upp. Hösten 2010 lyckades man till slut hålla ett val. Valkommittén utsåg ut oppositionskandidaten Alassane Ouattara till vinnare. Tidigare presidenten Gbagbo accepterade inte nederlaget vilket ledde till nya konfrontationer och kamper mellan Gbagbos anhängare och Ouattaras anhängare. I april 2011 tvingades Gbagbo likväl att ge ifrån sig makten och den politiskt valda Ouattara kunde bli president.
Efter att Ouattara fick makten har han arbetat med att återuppbygga ekonomin. Även om han har fått kritik för att inte har gjort särskilt mycket för att skapa försoning och reformera försvarsstyrkorna har han förbättrat den ekonomiska situationen något. I presidentvalet 25 oktober 2015 vann Outtara med nästan 84 % av rösterna och kommer att sitta vid makten ännu en femårsperiod. FN har funnits i landet sedan 2003, med fredsbevarande operationer och fredsförhandlingar under inbördeskriget. De har även arbetat med att återuppbygga landet efter kriget detta arbetet skedde fram till 2017. År 2018 blev landet en av de roterande medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.
Elfenbenskusten har problem med korruption i rättsväsendet och inom politiken. Det förekommer även trafficking och hög kriminalitet i städerna. Stor tillgång till vapen förvärrar situationen. Båda parter i inbördeskriget gjorde sig skyldiga till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom avrättningar, tortyr, våldtäkt och rekrytering av barnsoldater. Barnsoldaterna levde ofta som gatubarn innan de rekryterades. Landet har kritiserats för kränkningar mot de mänskliga rättigheterna.
Fattigdomen i landet är utbredd. Nästan hälften av befolkningen levde 2008 på mindre än 2 dollar om dagen. Särskilt utsatt är befolkningen som lever på landsbygden. Arbetslösheten är hög i städernas slumområden och i de norra delarna av landet lider många av undernäring. De största städerna är värst drabbade av våld och fattigdom och många barn tvingas leva på gatan. Den stora tillgången på vapen har gjort att situationen förvärrats. Omkring 1 av 10 vuxna är smittade av HIV vilket är en av de högsta siffrorna i västra Afrika.
Mänsklig utveckling
156 av 188
Ekonomi och handel
Jordbruket är ryggraden i Elfenbenskustens ekonomi och landet var länge världens största exportör av kaffe och kakao. Landet har bedrivit ett diversifierat jordbruk och välkomnat utländska investeringar. Detta gjorde landet till ett av de mest framgångsrika i det tropiska Afrika. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar med jordbruk, vilket står för ungefär tre fjärdedelar av exportintäkterna. I söder finns stora kaffe-, kakao- och bananplantage som drivs utländska investerare medans lokala bönder i norr driver småskalig produktion av majs, durra och jordnötter. Under 2000-talet blev landet en exportör av olje- och gas, förutom detta exporterades även guld och diamanter. Elfenbenskusten har även en välutvecklad industrisektor som huvudsakligen behandlar landets råvaror. Landet har till exempel Västafrikas största oljeraffinaderi.
På grund av de konflikter som pågått under senare år har många av de utländska arbetarna valt att lämna landet. Detta har haft negativa konsekvenser för de stora plantagerna som nu kämpar för att få tag på tillräckligt med arbetare. Drygt hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och landets relativt välutvecklade ekonomi har gått kraftigt tillbaka till följd av de interna konflikterna.
Landet visar dock tecken på att ekonomin är på bättringsvägen. 2013 växte BNP med nästan 10 % och landet har lyckats med att få tag på utländska investerare igen.
Trots att ekonomin växer finns det många som lever i en extrem fattigdom, och det finns stora regionala skillnader. Arbetslösheten är hög, och i slumområdena i städerna och i norr lider många människor av undernäring. Inbördeskriget försvagade landets ställning som ett regionalt handelscentrum. Utbredd smuggling gör att regeringen förlorar viktiga intäkter och landet kämpar med stor utlandsskuld trots att delar av skulden har blivit raderade.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Elfenbenskusten för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
28 873 034
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
4,3
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
75
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
5 850
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
1,5
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
0,41
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
6,8
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
3,5
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
9,0
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
