[[suggestion]]
Estland
 
Flagg

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Tallinn

Etniska grupper

Ester 68,7 %, ryska 24,8 %, ukrainer 1,7 %, vitryssar 1 %, finnländare 0,6 %, andra/ospecificerade/ingen 3,2 % (2008)

Språk

Estniska 68,5 %, ryska 29,6 %, ukrainska 0,6 %, andra/ospecificerade 1,3 % (2011)

Religion

Evangelisk lutheraner 9,9 %, ortodoxa 16,2 %, andra kristna 2,2 %, andra 0,9 %, ospecificerat 16,7 %, ingen 54,1 % (2011)

Befolkningsantal

1,327,604 (September, 2021)

Demokrati och statsskick

Republik

Area

45 227 km2

Valuta

Euro

Bruttonationalinkomst per invånare

38 395 PPP$

Nationaldag

24 februari

Andra landsidor

Geografi

Estland är ett litet land med en lång kustlinje från den Finska viken till Östersjön. Omkring 1500 öar och holmar hör till landet. Estland är för det mesta platt men i sydöst finns kuperade områden. Nästan en tredjedel av landytan är träskmark och mer än 40 % är täckt av skog. Det finns en rädsla för vad en snabb avskogning ska ha för konsekvenser för landets natur. Estland har över tusen insjöar. Peipus är den största insjön och tillsammans med floden Narva bildar de en naturlig gräns till Ryssland i öst. Estland har både kust- och inlandsklimat med fyra årstider. Landet har varit en av Europas värsta luftförorenare, mycket på grund av oljeskiffer som används av energikraftverk och som släpper ut stora mängder svaveloxid. Den förorenade luften med aska och slagg har spridit sig över stora områden. Föroreningarna var också en viktig sak i Estlands kamp för frigörelse från Sovjetunionen. Radioaktivt avfall från uranutvinning, dumpning av flygbränsle, övergödsling, förorening av dricksvatten och avlopp orsakade stor förstörelse under sovjettiden och upprensningen har varit dyr.  

Historia

Estland var självsändigt fram till 1200-talet. Då delade danskarna och tyskarna området mellan sig. År 1346 sålde Danmark sin del till tyskarna efter ett stort estniskt uppror i norra Estland. Flera städer blev medlemmar i Hansaförbundet och många gynnades av det. På 1500-talet blev tyskarna besegrade och Sverige tog över hela Estland. Ryssland ville inkorporera Estland in i sitt rike och efter flera krig med Sverige vann tillslut Ryssland kontrollen år 1721. En lång tid av fred efterföljde och landet återuppbyggdes efter flera krig på estnisk mark. År 1917 föll tsardömet i Ryssland och Estland förklarade sig självständigt. Ett frihetskrig pågick de följande åren fram tills ett fredsavtal år 1920 där Ryssland accepterade kraven om självständighet. Estland förklarade sig själv neutral under andra världskriget, men ett avtal mellan Tyskland och Sovjetunionen gjorde att landet blev anslutet till Sovjetunionen år 1940. Sovjetiska regimen avbröts av tyska ockupationen i 1941-1944, innan Estland blev åter en del av Sovjetunionen. År 1991 kollapsade Sovjetunionen och Estland förklarades självständigt.

Økologiske fotavtrykk

1 2 3 4 1

4,2

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Estland genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 4,2 jordklot

Samhälle och politik

Estland är en republik och presidenten väljs för fem år av parlamentet. Presidenten utser statsministern, som måste godkännas av parlamentet. Sedan självständigheten har landet styrts av ostabila koalitionsregeringar. Innan 2009 hade ingen regering suttit en hel mandatperiod. Estland blev medlem i EU och NATO 2004 efter omfattande reformer. Förhållandet till Ryssland är dålig. Förutom konflikten om gränserna är Ryssland mycket kritisk till det estniska systemet för medborgarskap. Trots att reglerna har ändrats under de senaste åren, är de fortfarande så strikta att ungefär hälften av de ryskspråkiga invånare i Estland saknar medborgarskap.

Estlands relation till länderna inom säkerhetsrådet  

Estland är just nu ett av säkerhetsrådets 10 icke-permanenta länder. 

Läs mer om säkerhetsrådet här

Estland är en stark förespråkare för FN-stadgan och fredlig samexistens mellan stater. Estland har genomgående starkt kritiserat Ryssland för sin annektering av Krimhalvön 2014 och har uppmanat internationella organisationer att få tillgång till Krim för att säkerställa att Ryssland respekterar sina invånares mänskliga rättigheter.

Estlands förhållande till Ryssland är starkt präglat av invasionen efter andra världskriget, liksom de efterföljande 50 åren av kommunism. I samband med Putins styre samt att Ryssland antagit en större roll i internationella frågor har Harestis myndigheter och politiker uttryckt oro över sin egen säkerhet och oberoende i framtiden. Detta har bland annat gjort Estland till ett av de mest lojala medlemsländerna i Nato. 

Estland söker aktivt stöd och samarbete genom EU och stöder starkt i EU:s interna politiska arbete. Estland stöder ofta gemensamma uttalanden som gjorts för flera EU-länder och har under sin tid i säkerhetsrådet uttryckt sig tillsammans med de andra EU-medlemsländerna i säkerhetsrådet i flera frågor.

Estlands viktigaste anhängare är EU och grannländerna. 68 procent av all export går till andra EU-länder, där Finland, Sverige och Lettland är viktigast. Handeln med Ryssland har minskat efter att EU antog sanktioner mot Ryssland efter att Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Estland är lika beroende av handeln med Ryssland, eftersom 6 procent av exporten och 9 procent av importen sker med grannländerna. Merparten av importen är rysk olja och gas, trä och stål.

Estland är en stark förespråkare för det arbete som FN gör internationellt och är särskilt bekymrad över hållbar utveckling, respekt för mänskliga rättigheter och ökad integration av kvinnor.

Estlands ställning i kärnvapenfrågan

När det gäller kärnvapen stöder Estland starkt icke-spridningsfördraget och är starkt emot att fler länder skaffar kärnvapen. Som Estland uttryckte i en debatt i FN: s säkerhetsråd i februari 2020 är landet oroat över bristen på överensstämmelse med avtalet. Estland stöder inte avtalet om förbud mot kärnvapen, men vill steg för steg arbeta mot nedrustning med tonvikt på ömsesidiga förtroendeskapande åtgärder i linje med icke-spridningsfördraget. Estland har själva i stort sett följt EU:s politik när det gäller Iran och kärnkraftsavtalet från 2015. 

Estland stödjer inte USA:s val att dra sig ur kärnkraftsavtalet, men kritiserar inte USA öppet. En möjlig bakgrund till detta val är deras säkerhetssamarbete med USA genom Nato, där Estland vill ha goda relationer med ett militärt starkt USA vid en eventuell konflikt med Ryssland.

Estland är också oroad över att Iran har återupptagit delar av kärnkraftsprogrammet som bryter mot kärnkraftsavtalet och uppmanar Iran att respektera de begränsningar som avtalet sätter upp. Estland välkomnar de ansträngningar som gjorts av de europeiska partnerna för att försöka lösa den befintliga krisen, exempelvis arbetet som gjorts av International Atomic Energy Agency (IAEA).

I december 2020 röstade FN:s generalförsamling om huruvida Israel skulle avstå från allt innehav av kärnvapen. Resolutionen fick klar majoritet, men Estland röstade för att avstå.

Mänsklig utveckling

17

28 av 188

Estland är nummer 28 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

De ekonomiska problemen var stora åren efter att Estland lämnade Sovjetunionen. Övergången från planekonomi till marknadsekonomi gjorde att priserna steg drastiskt. Mot slutet av 1990-talet förbättrades den ekonomiska situationen och den estniska ekonomin växte under 2000-talet. År 2007 hade Estland EU:s näst högsta ekonomiska tillväxt. Landet har återhämtat sig från finanskrisen 2008-2009 främst genom ökad export. Estland införde euron år 2011. Idag står tjänstesektorn för två tredjedelar av BNP. Tillverkningsindustrin står för en tredjedel, medan jordbruket har blivit mindre viktigt. Estland är bland Europas mest avancerade inom IT. Även om landet är den rikaste av de baltiska länderna är arbetslösheten märkbar, och många av invånarna är fortfarande fattiga.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Estland för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

1 325 188

mennesker i Estland

Fattigdom

Klima

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 0

12,10

Ton CO2-utsläpp per invånare i Estland

Hälse

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
6 7 8 9 6

9,6

av 10 personer har tilgang til rent vann i Estland

Utdanning

Likestilling

Työ