Filippinerna
Filippinerna är en önation i Asien som har varit både en spansk och amerikansk koloni. Landet har i över 30 år kämpat med kommunistiska uppror i norr och muslimska separatister i södra delarna av landet.

Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Manila
-
Etniska grupper
- Tagaloger 24,4 %, Bisaya/Binisaya 11,4 %, Cebuano 9,9 %, Ilocano 8,8 %, Hiligaynon/Ilonggo 8,4 %, Bikol/Bicol 6,8 %, Waray 4 %, annan lokal etnicitet 26,1 %, annan utländsk etnicitet 0,1 % (2010).
-
Språk
- Filipino (officiellt, baserat på tagalog), engelska (officiellt) samt 8 större dialekter: tagalog, cebuano, ilocano, hiligaynon/ilonggo, bicol, waray, pampango, pangasinan
-
Religion
- Katoliker 80,6 %, Protestanter 8,2 % ( Philippine Council of Evangelical Churches 2,7 %, National Council of Churches i Filippinerna 1,2 %, övriga protestanter 4,3 %), övriga kristna 3,4 %, muslimer 5,6 %, stamreligion 0,2 %, övriga 1,9 %, ingen 0,1 % (2010)
-
Befolkningsantal
- 110,818,325 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Presidentiell republik
-
Area
- 300 000 kvadratkilometer
-
Valuta
- Filippinsk peso
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 10 133 PPP$
-
Nationaldag
- 12 juni
-
Andra landsidor
Geografi
Filippinerna är en önation som består av mer än 7100 öar. Större delen av landmassan på den största ön består av berg och platåer, med få låglänta områden. Öarna har mer än 20 aktiva vulkaner och ligger mitt i tyfonbältet som dominerar den västra delen av Stilla havet. Detta innebär att öarna ofta är utsatta för naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och tyfoner.
Klimatet är tropiskt, med extremt hög luftfuktighet och höga temperaturer under hela året. Från juni till november är det regnperiod med ibland kraftig nederbörd. Filippinerna kämpar med många av de miljöproblem som kännetecknar världens fattiga länder: Avskogning, brist på rent dricksvatten och höga luftföroreningar. Dessutom har mer än hälften av öarnas korallrev skadats eller förstörts av utsläpp och fiske.
Historia
Öarna som idag är Filippinerna befolkades ursprungligen av austronesiska folkslag via en landbro till Asien för många tusen år sedan. På 800-talet hade öarna kulturella och ekonomiska kontakter med Japan, Malaysia och Indonesien. Senare kom landet även i kontakt med Indien, vilket ledde till att majoriteten av invånarna konverterade till islam under 1200-talet.
Den första västerländska kontakten med Filippinerna kom när upptäcktsresanden Ferdinand Magellan besökte öarna år 1521. Spanien koloniserade öarna på 1500-talet och styrde sedan Filippinerna i mer än 300 år. Spanjorerna införde katolicismen, byggde vägar och basindustri och gav öarna en latinsk känsla som fortfarande finns kvar. Det spanska styret varade fram till år 1898 då amerikanerna tog över efter det spansk-amerikanska kriget och ett kort krig med lokalbefolkningen.
USA styrde Filippinerna fram till andra världskriget då öarna ockuperades av Japan. Landet blev självständigt för första gången år 1946. Åren efter självständigheten präglades av kaos och politisk oro. 1965 kom Ferdinand Marcos till makten och styrde landet i allt mer diktatorisk riktning tills han avsattes i en kupp år 1986.
Ekologiskt fotavtryck

0,9
Samhälle och politik
Filippinerna styrs av en president som är statschef, regeringschef och överbefälhavare för landets väpnade styrkor. Presidenten har ett mandat på sex år och kan inte omväljas. Politiska partier byggs upp och upplöses runt starka enskilda politiker. Det är vanligt att politiker byter parti efter valnederlag och partier skapas och läggs ned i rask följd.
Landets styre är stabilare än någonsin, trots att kuppförsök och andra politiska kriser inträffar regelbundet. Parlamentet består av en senat och ett representanthus. I landets södra delar har regeringen i över 30 år bekämpat kommunistiska uppror i norr, och muslimska separatister i söder. Det har begåtts allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter på båda sidor i konflikten. Filippinerna är idag ett delat samhälle, där en liten överklass både styr landet och sitter på de största intäkterna, medan stora delar av befolkningen lever i fattigdom.
Mänsklig utveckling

114 av 188
Ekonomi och handel
På 1960-talet var Filippinerna var det näst rikaste landet i Asien, efter Japan. Två decennier under Ferdinand Marcos styre har starkt bidragit till att landet inte utvecklats i takt med andra sydostasiatiska länder. Efter en period av god tillväxt under 1990-talet drabbades landet av den asiatiska finanskrisen 1997, och först på senare år har Filippinerna upplevt en stabil ekonomisk tillväxt. Landet är dock mycket beroende av utländska lån.
Jordbruk, fiske och skogsbruk var länge de viktigaste sektorerna för landets ekonomi. Nu har tjänstesektorn och industriell produktion fått större betydelse. Outsourcing, att till exempel utländska IT-företag flyttar sin kundtjänst och utveckling till Filippinerna, blir en allt viktigare del av Filippinernas ekonomi. De viktigaste exportvarorna är elektroniska produkter. Filippinerna har ett underskott i handelsbalansen, vilket betyder att intäkterna från exportvaror är lägre än kostnaderna för importerade varor. Ökad privatisering av de sektorer som under Marcos styre ägdes av staten har bidragit till ökade investeringar från utlandet. Nästan 10 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) består av pengar som filippinare som jobbar i utlandet skickar hem (2013).
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Filippinerna för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
117 337 368
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.



2,7
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.


























26
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

10 133
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.










0,9
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare


1,19
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger










5,7
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten










4,8
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.










9,6
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
