Frankrike har tre geografiska regioner – låglandsområdena i nordväst, höglandsområdet Centralmassivet i söder och bergskedjorna Pyrenéerna och Alperna i sydväst och sydost. Landskapet genomskärs av de stora floderna Rhône, Loire och Seine, som har varit viktiga transportleder i många århundraden. Kustremsorna vid Atlanten och Medelhavet består av både klippor och långa sandstränder och har många naturhamnar där stora handelsstäder växt fram. 

Frankrike har ett milt, fuktigt klimat med små årliga temperaturfluktuationer i de västra och norra delarna av landet. I norra delen av landet är klimatet typiskt nordatlantiskt med mycket nederbörd under hela året och måttliga skillnader mellan årstiderna. Längre söderut i landet finns ett mer medelhavsklimat, med mindre nederbörd och varmare somrar. 

Efter många år av oreglerade utsläpp från industrin är stora delar av dricksvattentäkterna i landet kraftigt förorenade. Utsläppen har också lett till surt regn och minskad luftkvalitet i de större städerna. Frankrike är bland de länder i världen som släpper ut mest CO2, men miljöarbetet har gjort stora framsteg det senaste decenniet. Franska myndigheter har nu – i enlighet med Parisavtalet – lovat att minska utsläppen av växthusgaser med 1,5 % årligen. 

Frankrike är indelat i 18 regioner och 101 departement. I början av 2000-talet förvandlades fem franska utomeuropeiska enheter – Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion – till franska regioner och underordnades Frankrike. Alla utomeuropeiska regioner har tropiskt klimat men varierande regnperioder och temperaturförändringar eftersom de är belägna i olika delar av världen. 

För många fransmän börjar historien om deras land med gallerna; ett keltiskt folk som omkring 1 000 f.Kr. migrerade över Rhen och in i det område vi idag känner som Frankrike. Området de bodde i införlivades med Romarriket 50 f.Kr. Efter det romerska imperiets fall på 300-talet tog frankerna över makten i området. Detta ledde till det frankiska riket under Karl den Store på 700-talet. Imperiet delades mot slutet av 800-talet och Frankrike delades upp i flera mindre kungadömen som var i ständig konflikt med varandra. Under flera hundra år fanns en tydlig skillnad mellan de södra och norra områdena. Först efter det hundraåriga kriget mot England (1337–1453) förenades Frankrike som en mer eller mindre enhetlig stat. 

Efter reformationen på 1500-talet kastades landet in i många religionskrig, som sedan ersattes av den franska revolutionen 1789 där tiotusentals människor dödades. Revolutionens idéer om frihet, jämlikhet och broderskap påverkade hela Europa och fick globala återverkningar. Några år senare utnämnde Napoleon sig själv till kejsare av Frankrike. Napoleon förde en rad krig mot andra europeiska makter fram tills han själv besegrades i slaget vid Waterloo 1815. 

Under en ny revolution 1870 avskaffades monarkin. Samtidigt infördes stora sociala reformer och Frankrike blev en ledande industrimakt med flera kolonier, framför allt i Afrika. Landet deltog på den segerrika sidan i båda världskrigen, även om de mänskliga och ekonomiska förlusterna var stora. Under efterkrigstiden har Frankrike förblivit ett viktigt land i både europeisk och internationell politik. 

Frankrike har en semipresidentalism, vilket är en blandning av presidentalism och parlamentarism. Presidenten är statschef och leder mycket av regeringens politik, och kan även tillsätta och avsätta regeringen. Parlamentet kan störta regeringen, men inte presidenten som är direkt vald av folket. Presidentval hålls vart femte år. 

Fransk politik har länge präglats av att moderata höger- och vänsterallianser turas om att inneha president- och regeringsmakten, men på senare år har detta förändrats. De två huvudmotståndarna i valen 2017 och 2022 var inte de traditionella partierna, utan det högerextrema partiet Rassemblement National (Nationell samling), tidigare Front National (Nationella fronten), och ett nytt mittparti, La République en Marche, med Emmanuel Macron i spetsen. Macron vann valet 2017 och omvaldes 2022. 

Macrons seger i presidentvalet har fått konsekvenser för fransk politik. I hopp om att göra oppositionspartierna mindre hotfulla under valet har Macron drivit dem till ytterligheterna av den politiska axeln. Detta har lett till att väljarna vänt sig till extremistpartier för att uttrycka sitt missnöje med Macrons styre och har skapat en ökad polarisering bland folket och i politiken. 

Statsapparaten i Frankrike har traditionellt sett haft en stark roll och den offentliga sektorn är mycket stor. Detta är dyrt för staten men innebär också att Frankrike har ett av världens bästa sjukvårdssystem. Landet har en av Europas största invandrarbefolkningar och i flera av de större städerna kämpar myndigheterna med integrationen. Terroristattacker 2015 och 2016 har stärkt myndigheternas övervakning av befolkningen, vilket flera människorättsorganisationer har kritiserat. Högerextrema ideologier, främlingsfientlighet och ökad fientlighet mot muslimska och judiska grupper har ökat de senaste åren. 

Frankrike var en av EU:s grundare. Landet är också medlem i FN (med fast plats i FN:s säkerhetsråd), ett antal av FN:s specialorganisationer och försvarsalliansen NATO. 

Läs mer om säkerhetsrådet på fn.se 

Förbindelser med andra länder i säkerhetsrådet

Frankrike är en viktig medlem av både Nato och EU och stöder dessa institutioners gemensamma politik på många områden. I denna mening är USA, Storbritannien och EU-länderna nära allierade för Frankrike. Trots detta är Frankrike inte rädda för att gå sin egen väg om landet känner behov av det. 

Relationerna till Ryssland har förvärrats efter Rysslands invasion av Ukraina och Frankrike står med resten av EU när det kommer till reaktioner mot Ryssland som följd. 

I Afrika är Frankrike särskilt intresserade av länder som tidigare var franska kolonier, exempelvis Mali. Nära relationer med dessa länder anses ligga i Frankrikes intresse. I säkerhetsrådet idag är Gabon det enda landet som har varit under franskt kolonialstyre. 

Frankrike är en av världens största ekonomier och har ett effektivt och modernt ekonomiskt system. Traditionella industrier som textilproduktion och stålutvinning har de senaste åren fått ge vika för högteknologi, dataindustri och rymdteknik. Dessutom utgör turismen en betydande del av ekonomin. Frankrike är ett betydande turistland, där särskilt Paris, Alperna, Rivieran och Pyrenéerna lockar turisttrafik. 

Varierat jordbruk gör Frankrike till en av världens största exportörer av jordbruksvaror. Landet är världens största exportör av vin, och bland de största exportörerna av vete, korn och sockerbetor. Frankrike är också självförsörjande på de flesta jordbruksprodukter, med undantag för tropiska grödor. De viktigaste importvarorna är maskiner och transportutrustning, råvaror och halvfabrikat. 

Trots detta har Frankrike kämpat ekonomiskt sedan början av 2010-talet. Efter finans- och eurokrisen har den ekonomiska tillväxten stagnerat samtidigt som arbetslösheten har ökat. En starkt reglerad arbetsmarknad anses av vissa vara en anledning. Därför har regeringar de senaste åren investerat i att avreglera arbetsmarknaden och försökt göra ekonomin mer konkurrenskraftig, särskilt under president Macron. Frankrike drabbades också särskilt hårt under coronapandemin som ledde till att hundratusentals människor förlorade sina jobb.