Indonesien
Indonesien är en ögrupp som befinner sig på en vulkankedja. Landet blev hårt drabbat av den asiatiska finanskrisen i slutet av 1990-talet men har under de senaste åren haft ökad politisk stabilitet och en jämn ekonomisk tillväxt.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Jakarta
-
Etniska grupper
- Javaneser 40,1 %, Sundaneser 15,5 %, Malajiser 3,7 %, Batak 3,6 %, Madureser 3 %, Betawi 2,9 %, Minangkabau 2,7 %, Bugineser 2,7 %, Bantenesiska 2 %, Banjaresiska 1,7 %, Balinesiska 1,7 %, 1,7 % Acehnese 1,4 % Ac %, Sasak 1,3 %, kinesiska 1,2 %, övriga 15 % (2010)
-
Språk
- Bahasa Indonesia (officiell, modifierad form av malajiska), engelska, holländska, lokala dialekter (av vilka den mest talade är javanesiska); notera - mer än 700 språk används i Indonesien
-
Religion
- Muslimer 87.2 %, protestanter 7 %, katoliker 2.9 %, hinduer 1,7 %, andra/ospecificerade/ingen 1.3 % (2010)
-
Befolkningsantal
- 279,134,505 (2022)
-
Demokrati och statsskick
- Republik
-
Area
- 1 904 569 kvadratkilometer
-
Valuta
- Rupiah
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 14 653 PPP$
-
Nationaldag
- 17 augusti
-
Andra landsidor
Geografi
Indonesien är en ögrupp som ligger mellan det sydostasiatiska fastlandet och Australien. Skärgården består av över 17 000 öar, varav 6 000 är bebodda. De största öarna i Indonesien är Sumatra, Java, Kalimantan, Sulawesi och den västra delen av Papua på ön Nya Guinea. Landet ligger i ett område där tre delar av jordskorpan möts och har därför ett stort antal aktiva vulkaner och jordskalv förekommer ofta. Tsunamin som drabbade flera områden i Sydostasien 2004 orsakades av en underjordisk jordbävning. Aceh-provinsen på Sumatara drabbades hårdast, där 220 000 indoneser omkom.
Indonesien har världens tredje största tropiska regnskog, som täcker cirka 70 % av landets yta. Många långa skogklädda bergskedjor präglar landskapet men det finns även stora låglänta områden på några av öarna. Landet har ett tropiskt kustklimat, och temperaturen är alltid över 18 grader med en luftfuktighet mellan 70–90%.
Användningen av olja och kol som energikällor i kombination med överanvändningen av konstgödsel och bekämpningsmedel har skapat stora miljöproblem. Avskogning kopplad till palmoljeplantager är ett växande problem.
Historia
De äldsta spåren av mänskligt liv i området är cirka 1 miljon år gamla. Nyare populationer kom från fastlandet i Sydostasien runt 3000 f.Kr. Islam spred sig till landet på 1300-talet och blev så småningom den största religionen i området. Av kolonialstaterna var portugiserna de första att bosätta sig i landet i början av 1500-talet. Från 1600-talet tog holländarna kontroll över stora delar av handeln och landet blev en holländsk koloni omkring år 1800.
Indonesien var under japansk ockupation under andra världskriget. 1949 erkändes det som en självständig stat under ledning av den nationalistiska ledaren Sukarno. 1965 gjordes ett kuppförsök med kommunistiska element. Kuppförsöket utlöste en antikommunistisk reaktion och slogs ned hårt av armén, bland annat dödades minst 80 000 riktiga och påstådda kommunister. Missnöjet med ledaren Sukarno ökade och 1968 valdes general Suharto till ny president. Han introducerade sin egen statsideologi: Pancasila. Pancasila innebär att landet ska styras enligt fem punkter: tron på en gud, rättvis och civiliserad mänsklighet, nationell enhet, demokrati och social rättvisa. Att inte hålla med om detta blev detsamma som att vara kommunist eller radikal muslim.
1975 ockuperade Indonesien grannön Östtimor, som blev självständigt först 1999. Läs mer om detta i vår landsprofil på Östtimor.
Indonesien drabbades hårt av den asiatiska finanskrisen 1998, som utlöste våldsamma protester mot Suhartos auktoritära regim och ledde till att han lämnade makten. I juni 1999 hölls de första fria valen sedan 1955 och 2004 valdes för första gången en president genom direkta val.
Ekologiskt fotavtryck
1,7
Samhälle och politik
Indonesien är en republik med ett flerpartisystem. Både presidenten och nationalförsamlingens 550 ledamöter väljs för fem år. Presidenten är statschef och överbefälhavare för landets väpnade styrkor. Landet är uppdelat i 33 provinser, förutom de speciella regionerna Aceh och Yogyakarta och huvudstadsdistriktet Jakarta. Indonesien är världens fjärde folkrikaste land och flera vågor av invandring till landet har lett till en befolkning som består av flera olika språk, religioner och kulturer. Detta komplicerade etniska mönster har fått vissa grupper att vilja separera sig och bilda egna stater.
Majoriteten av landets fattiga bor på landsbygden och i de östra delarna av landet. Många fattiga familjer drabbades hårt 2005 när den dåvarande presidenten skar ner bränslesubventionerna, samtidigt som ris blev dyrare. Trots att landets ekonomiska tillväxt har varit god präglas Indonesien av en rad utmaningar kopplade till fattigdom, terrorism och korruption. Mödra- och spädbarnsdödlighet och undernäring bland barn är också ett stort problem.
Indonesien och FN
Landet är medlem i FN, Världshälsoorganisationen, ASEAN och OPEC. Västvärlden har länge sett Indonesien som en nyckelallierad i Asien och som en motpol till ett allt mäktigare Kina. Landet får mycket militärt stöd från USA men har också successivt förbättrat sin relation till Kina under åren efter 2010. Som världens största muslimska land har Indonesien försökt positionera sig som en brobyggare i säkerhetsrådet då det gäller konflikterna i Mellanöstern. Indonesien är medlem i de icke-alliansfria nationerna (NAM) tillsammans med Dominikanska republiken, Niger, St. Vincent och Grenadinerna, Sydafrika, Tunisien och Vietnam.
Mänsklig utveckling
112 av 188
Ekonomi och handel
Indonesien drabbades hårt av den asiatiska finanskrisen 1998 men har sedan dess upplevt en hög ekonomisk tillväxt. Utländska investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Huvuddelen av den ekonomiska tillväxten har koncentrerats till ön Java och huvudstaden Jakarta. Landets många öar skapar utmaningar med transporter och ett väl utbyggt transportnät finns bara i de tätbefolkade delarna av landet. Indonesien har god kontakt med grannländerna och landet är en av grundarna till ASEAN, en sydasiatisk organisation för politiskt och ekonomiskt samarbete.
Idag är Indonesien den största ekonomin i Sydostasien. Landet är världens största producent av palmolja och världens näst största producent av naturgummi. Kol, naturgas, palmolja, naturgummi, textilier, olja och elektriska apparater är viktiga exportvaror. Indonesiens viktigaste handelspartner är Kina, Singapore, Japan, Sydkorea och USA. Turismen är också en viktig inkomstkälla och ungefär en tredjedel av turisterna som kommer besöker provinsen Bali.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Indonesien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
277 534 122
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
2,1
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
22
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
14 653
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
0,7
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
2,07
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
7,2
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
3,0
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
9,6
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
