Irland
Irland är en republik som på grund av sin natur fått smeknamnet den gröna ön. Landet har en spänd relation till sin granne Nordirland och präglades tidigare av utbredd fattigdom, men den senaste tiden har ekonomin gått i en positiv riktning.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Dublin
-
Språk
- Engelska (officiellt), Irländska/gaelic (officiellt)
-
Religion
- Katoliker 87,4 %, den irländska kyrkan 2,9 %, andra kristna 1,9 %, andra/ospecificerat/ingen 7,8 %
-
Befolkningsantal
- 5,056,935 (2023)
-
Demokrati och statsskick
- Republik
-
Area
- 70 273 kvadratkilometer
-
Valuta
- Euro
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 126 905 PPP$
-
Nationaldag
- 17 mars
-
Andra landsidor
Geografi
Republiken Irland utgör majoriteten av ön Irland. Ön består av ett brett låglandsområde i mitten, omgivet av flera bergsområden. Låglandet består av kärr, lummiga slätter och ängar vilket gett Irland smeknamnet den gröna ön. Slättlandskapet når fram till kusten i öst där huvudstaden Dublin ligger. I södra delen av landet finns landets högsta bergmassiv MacGillycuddy's Reeks med Carrantuohill (1041 meter över havet) som Irlands högsta punkt.
Irland har ett tempererat kustklimat, vilket ger mycket nederbörd året runt. Irland är varken särskilt varmt på sommaren eller särskilt kallt på vintern. De största miljöproblemen är föroreningar av sjöar och våtmarker i inlandet. Avrinning från jordbruk och gödsling är bland de främsta orsakerna till detta. Surt regn i landet leder också till förstörelse av växter och markens bördighet, vilket får konsekvenser i form av exempelvis avskogning.
Historia
Det har bott människor i Irland sedan före 7000 f.Kr. De äldsta städerna i Irland grundades emellertid av norska och danska vikingar omkring år 800. Irland förblev under olika nordiska samhällen fram till 1014, då den nordiska befolkningen erövrades av irländarna. Runt mitten av 1100-talet var Irland under brittiskt styre i varierande grad, fram till reformationen på 1500-talet då styret blev mer direkt. Reformationen skapade en klyfta mellan irländare och engelsmän. England gick från katolicism till protestantism vilket medförde att katoliker i Irland förtrycktes och berövades mark.
Från 1801 var landet formellt en del av Storbritannien, men ända fram till självständigheten rådde ett spänt förhållande mellan de två öarna, ofta i form av krig och konflikter. Till slut fick Irland individuellt självstyre år 1914, med undantag för unionistdominerade Ulster. Denna lag lades dock på is på grund av första världskriget och under det så kallade påskupproret 1916 försökte irländska republikaner att skilja sig från Storbritannien genom en misslyckad kupp.
1919 inleddes ett treårigt inbördeskrig där irländarna kämpade för utbrytning, vilket 1921 ledde till att 26 av 32 län fick relativ självständighet. De tilläts upprätta ett eget parlament men var fortfarande formellt under brittisk kontroll. De återstående sex nordligaste grevskapen, även kallade Ulster, förblev en del av Storbritannien. Det var inte förrän 1949 som Republiken Irland blev helt självständigt och samtidigt formellt lämnade Samväldet.
Uppdelningen av den irländska ön mellan Republiken Irland och Ulster utlöste en lång konflikt. Å ena sidan kämpade separatister för att Ulster skulle bli en del av Republiken Irland, å andra sidan kämpade lojalister för att Ulster skulle förbli en del av Storbritannien, vilket det är än i dag. Denna konflikt varade fram till 1994 då en vapenvila slöts. Ulster är idag mer känt som Nordirland.
Ekologiskt fotavtryck
3,1
Samhälle och politik
Republiken Irland är, som namnet antyder, en republik. Presidenter är statschefer och väljs för sju år i taget genom fria och demokratiska val. Presidenten kan bara omväljas en gång och har en mer formell roll. Den verkliga makten ligger hos premiärministern, som utses av presidenten.
Det irländska samhället är starkt påverkat av religion. Religion är också en av huvudorsakerna till att situationen mellan Republiken Irland (katolska) och den brittiskkontrollerade enklaven Nordirland (protestantisk) är så spänd. Den katolska kyrkan har historiskt haft stort inflytande i Irland, och har påverkat landet i en mer konservativ riktning än resten av de brittiska öarna. Bland annat har landet länge haft några av de strängaste abortlagarna i Europa, och HBTI+-rättigheterna har varit svaga. Den katolska kyrkans inflytande har dock minskat de senaste åren. 2015 tilläts samkönade par gifta sig och 2018 beslutades att abortlagen skulle bli mindre sträng.
Irland är medlem i FN, liksom Världsbanken, EU, Europarådet, OSSE och OECD.
Mänsklig utveckling
7 av 188
Ekonomi och handel
Irlands historia har präglats av långa perioder av stor fattigdom och emigration, men sedan 1970-talet har den ekonomiska utvecklingen huvudsakligen varit god. Irland har traditionellt sett varit ett jordbruksland, men i modern tid har industri- och tjänstesektorn vuxit. BNP per capita är bland de högsta i världen.
Sedan 1990-talet har myndigheterna i landet genomfört flera ekonomiska reformer. Reformerna främjar utländska investeringar och minskar inflationsnivån och flera utländska företag har sitt huvudkontor i landet. Sammantaget har reformerna bidragit till lägre arbetslöshet i landet och haft en positiv utveckling i ekonomin.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Irland för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
5 056 935
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
1,8
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
3
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
126 905
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
6,77
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
9,0
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
9,6
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet