Israel ligger i sydvästra Asien och anses vara en del av Mellanöstern. Den nordliga delen av Israel består av ett slättlandskap med god vattentillgång och bördig jord. Längre söder sträcker sig slätter mot den lågt liggande kusten. Längre söderut sträcker sig långsträckta slätter ut mot den låglänta kusten. Ju längre söderut man kommer desto torrare och mindre frodigt blir landskapet. I gränstrakterna mot Egypten finns mer eller mindre rent ökenlandskap. I öster bildar Jordanfloden, som rinner genom en djup dal, en naturlig gräns mot grannlandet Jordan. Det är ganska stor skillnad mellan klimatet i de norra och södra områdena – längs kusten råder ett tempererat medelhavsklimat, medan det längre söderut finns ett typiskt ökenklimat, med stora temperatursvängningar och lite nederbörd under hela året.

I de södra områdena kan sandstormar förekomma under våren och sommaren. Landet är också tidvis plågat av torka och det finns risk för jordbävningar. Det största miljöproblemet i landet är tillgången till vatten. Beskogningsprojekt har bidragit till att stabilisera vattenförsörjningen och Israel har också experimenterat mycket med avsaltning av havsvatten. För närvarande har denna teknik inte kommit tillräckligt långt för att vara lönsam i användning. Som en trend på andra håll i världen ökar klimatförändringarna också variationerna i vädret i Israel. Ökade temperaturer och mindre nederbörd leder till att ökenområdena expanderar.

Området där dagens Israel ligger har varit befolkat i många tusen år. Området är födelseplatsen för judendomen, kristendomen och islam, och många platser i landet anses vara heliga av både judar, muslimer och kristna. Landets historia är komplex, med perioder av fred och konflikter.

Flera olika imperier och folk har haft kontroll över området genom antikens historia. Jerusalem var centrum för det judiska samfundet när romarna invaderade området. Detta utlöste de romersk-judiska krigen som ledde till förstörelsen av Jerusalem år 70 e.Kr. och fördrivningen av det judiska folket. Efter att ha varit en del av det romerska riket invaderades området av arabiska styrkor på 600-talet. Kontrollen över området varierade under de följande sex århundradena mellan kristna korsfarare och olika muslimska dynastier, innan de turkiska mamlukerna vann kontroll 1260. Området förblev under arabiskt/turkiskt styre tills det osmanska rikets fall efter första världskriget. Sedan kom provinsen Palestina (där dagens Israel ligger) under brittisk kontroll.

Som ett svar på ökad förföljelse av judar i Europa i slutet av 1800-talet uppstod en judisk nationalistisk rörelse: sionismen. Sionisterna ville upprätta en separat judisk stat i Palestina. Sionisterna arbetade för att europeiska judar skulle flytta till området. Däremot uppstod våldsamma konflikter mellan den befintliga palestinska befolkningen och de judiska invandrarna. Efter andra världskriget föreslog FN att dela området i två: en judisk del och en palestinsk del.

1948 förklarade Israel sig själv som en separat stat. De angränsande arabländerna gick genast ut i krig mot den nya staten. Israel vann kriget, och tog samtidigt stora delar av den mark som var avsedd för palestinierna. Under de följande decennierna utkämpade Israel flera krig mot sina grannländer. Efter sexdagarskriget 1967 ockuperade Israel resten av de områden som borde ha utgjort den palestinska staten. Ockupationen och konflikten fortsätter än i dag.

Läs mer om konflikten mellan Israel och Palestina här

Knesset är namnet på det israeliska parlamentet som har den lagstiftande makten i landet och som väljs vart fjärde år. Knessets 120 ledamöter väljer regeringen, som leds av premiärministern. Premiärministern och regeringen har den verkställande makten. Presidenten är statschef och utses även av Knesset, men presidentens roll är symbolisk och hans uppgifter är till stor del ceremoniella. Israel har ännu ingen konstitution – dess utarbetande har skjutits upp sedan 1950.

Israel är ett delat samhälle. Landets judiska befolkning består av två huvudgrupper: Ashkenazi-judarna, som immigrerat från Europa, och sefardiska judar som är av asiatiskt och afrikanskt ursprung. Ashkenazi-judarna dominerade den sionistiska rörelsen som var central för skapandet av Israel, och har därefter förblivit en politisk och kulturell elit i landet. Ett av de stora diskussionsämnena i landet är vilken roll judendomen ska ha i statliga organ och i samhället. Det finns stora meningsskiljaktigheter mellan ortodoxa och icke-religiösa israeler.

Efter Sovjetunionens fall flyttade över en miljon judar från före detta sovjetstater till Israel. Landets största minoritet är palestinier som stannade kvar i Israel efter att staten bildades, ofta kallade arabiska israeler. Människorättsgrupper anklagar Israel för att behandla araber värre än den judiska befolkningen. Israel får också stark kritik från FN för ockupationen av de palestinska områdena och behandlingen av palestinierna.

Israel har gjort stora tekniska framsteg och utmärker sig i produktion av kemiska produkter, plast och högteknologi. Högteknologiska produkter och tjänster har ökat andra nationers intresse för handel med landet, och de viktigaste exportvarorna är teknologi, diamanter och läkemedel.

Israel har ett effektivt jordbruk och landet är världsledande inom jordbruksteknologi. Landet är i stort sett självförsörjande när det kommer till mat. Jordbrukets betydelse för ekonomin har visserligen minskat med tiden – jordbruket sysselsätter få människor och står för endast en liten del av bruttonationalprodukten. Tjänstesektorn står för majoriteten av bruttonationalprodukten och innehar majoriteten av jobben. Landet har mycket turism som ett resultat av alla historiskt viktiga platser i området.

Israel har en av de högsta levnadsstandarderna i regionen. Visserligen lever runt en femtedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen på grund av stora inkomstskillnader. Höga bostadspriser och höga levnadskostnader bidrar till sociala ojämlikheter. Vidare kännetecknas de ultraortodoxa och arabisk-israeliska samhällsgrupperna av lågt deltagande i arbetslivet, och deras integration i arbetslivet är en av ekonomins största utmaningar.

Israel lägger mycket pengar på militären och säkerhet har alltid varit en högprioriterad uppgift för landets myndigheter. Det finns allmän värnplikt för både män och kvinnor, tre respektive två år, och ibland har så mycket som 40 procent av statsbudgeten gått till försvar.