Kanadas landyta är världens näst största efter Ryssland. Landets geografi är mycket varierande med sju regioner med skiljande topografi och klimat. Kanada har en samlad kustlinje på 96 089 km vilket är den längsta i världen. Landet är indelat i tio provinser och tre större territorier. Landet har flera bergskedjor. I öst ligger den gamla bergskedjan Appalacherna, som fortsätter in över USA. I väst finns de så kallade Kordiljärerna som består av Rocky Mountains och Costal Mountains. De mest betydande vattendragen är St. Lawrencefloden och Great Lakes i söder, där de berömda Niagarafallen finns. Den kanadensiska skölden, som täcker nästan hälften av landets area, är betraktat som kärnan i den nordamerikanska kontinenten. Detta är ett bergrikt område med floder som viktiga källor för vattenkraftutvinning. Skölden omringar också den stora Hudsonbukten. I Kanadas mellanvästra område finns det stora kuperade prärieområden som huvudsakligen används för jordbruk. Tundran i norr och områden med permanent is täcker det arktiska Kanada. Kanadas miljöproblem har länge varit försurning och sur nederbörd som orsakar skada på bland annat vattendragen. Flera av Kanadas naturskyddsområden är på UNESCO:s världsarvslista.   

Kanadas miljöproblem har länge kantats av förorenat och surt regn. Det finns även problem i samband med utvinningen av oljesand som exempelvis bidragit till att gifter som arsenik och kvicksilver läckt ut i floder. Överfisket under 1990-talet hotade ett flertal arter och beståndet av fiskar har sedan dess inte kommit upp i samma nivå som under föregående årtionde. Den globala uppvärmningen bidrar även till att vattendrag inte längre blir täckt av is. Forskare varnar även för att skogsbränder kan komma att bli ett framtida hot på grund av torrt väder i landet.

De första människorna som antas ha kommit till landet genom en landsbro över Beringssundet för ungefär 35 000-12 000 år sedan. Inuitfolkets förfäder spred sig över de nordliga delarna och man vet att vikingarna besökte kontinentens nordöstra kust runt år 1000. Engelsmännen var de första européerna som på sina upptäcktsresor kom till Kanada på slutet av 1400-talet. Strax efteråt ankom även franska expeditioner och grundade den första franska kolonin, Nyfrankrike, grundades år 1604. År 1755 utbröt ett krig, det så kallade sjuårskriget, mellan de franska och brittiska kolonialisterna som slutade med att Kanada hamnade under brittiskt herradöme. Kanada blev som en följd av den amerikanska revolutionen delat i två områden; det protestantiska, engelska övre Kanada och det katolska, franska nedre Kanada. Efter Napoleonkriget år 1815 påbörjades en omfattande emigration från Europa till Kanada. Övre och nedre Kanada blev efter ett uppror sammanslaget till provinsen Kanada år 1840 och fick självstyre och ett eget parlament. Det brittiska styret i Nordamerika bestämde sig för att grunda en förbundsstat, som en del av provinserna i dagens Kanada anslöt sig till, och på det sättet blev den första dominionen av det förenta kungariket skapat år 1876. Först år 1949 hade alla områden anslutit sig till staten. Kanada blev medlem i Nationernas Förbund år 1919 och fick full självstyre över sina angelägenheter år 1926. I Westministertraktatet år 1931 bekräftade det förenta kungariket att landets parlament inte längre hade någon makt i Kanada.

Kanada är en konstitutionell monarki och en förbundsstat med demokratiska traditioner som härstammar från 1700-talet. Den brittiska drottningen (Queen Elizabeth II) är Kanadas statsöverhuvud, representerat i landet med en generalguvernör. Den högsta utövande makten ligger hos statsministern och regeringen. Parlamentet består av ett representanthus, som har 308 valbara medlemmar, och en senat med 105 medlemmar. Parlamentsvalet hålls, enligt lag, alltid den 4 oktober men om regeringen inte har representanthusets förtroende kan generalguvernören upplösa parlamentet. Regeringsmakten i Kanada växlar mellan det liberala partiet och olika konservativa partier. Sedan 2015 har det liberala partiet haft makten med Justin Trudeau som statsminister. 

Kanada är ett av de mest utvecklade länderna i världen. Men på grund av ökade löneskillnader har landet fallit på FN:s världsranking. Ursprungsbefolkningen i Kanada lever till större del i fattigdom och är i högre utsträckning beroende av statliga bidrag. Arbetslösheten för ursprungsbefolkningen är även den dubbelt så hög som för resten av befolkningen, och lönenivån är betydligt lägre. Viktiga politiska frågor i den inhemska politiken är därför att förbättra villkoren för ursprungsbefolkningen samt att minska skillnaderna mellan rika och fattiga. Terrorlagstiftning har varit ett kontroversiellt politiskt ämne i landet eftersom att folk anser att det är ett hot mot yttrandefriheten och rättssäkerheten.

De långvariga självständighetsbestämmelserna till den fransktalande provinsen Québec ledde till en folkomröstning år 1980 och år 1995 men fram tills vidare förblir området en del av Kanada. Det fransktalande områdets kulturella egenart är starkt representerat i provinsens politik. Kanadas riktlinjer har gjort att provinsen har fått en mycket stark ställning med mycket lokalt självstyre.

Kanada är ett välstående land och har med sin omfattande landyta stora naturresurser. Omkring 10 % av världens skog ligger i Kanada och landet har enorma mineralresurser som guld, nickel, uran och bly. Traditionellt viktiga näringar har varit skog-, olje- och gruvindustrin samt fiske men betydelsen för dessa branscher och deras andel av bruttonationalprodukt (BNP) har minskat. Tjänstesektorn spelar en viktig roll på samma sätt som i andra industriländer. Kanada har tillräckligt stora energiresurser att en del kan exporteras. På grund av den billiga vattenkraftsproducerade elektriciteten använder kanadensarna mest energi i världen per invånare. I västra Kanada finns det stora förekomster av sandolja och vissa områden använder kärnkraft. Naturresursernas ojämna fördelning i landet har medfört till politisk oenighet.

Arbetslösheten har gradvis minskat sedan finanskrisen och ligger idag på lägsta nivå sedan 1970-talet. Det finns emellertid stora regionala skillnader inom landet, och arbetslösheten bland ungdomar är hög.

På grund av en relativt liten inhemsk marknad har utrikeshandeln alltid varit viktig för den kanadensiska ekonomin. Gruvor och olje- och gasutvinning genererar fortfarande stora exportintäkter. USA är Kanadas viktigaste handelspartner, följt av Kina. Med NAFTA free trade agreement, som är ett frihandelsavtal, har handeln med Mexiko även fått en betydelse.