Kenya
Kenya har haft en relativt lyckad utveckling sedan landet blev självständigt från Storbritannien 1963. Bilden av Kenya som en stabil, ung demokrati sprack vid valet 2007.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Nairobi
-
Etniska grupper
- Kikuyu, luhya, luo, kalenjin, kamba, kisii, meru
-
Språk
- Engelska, kiswahili, andra
-
Religion
- Protestanter 45 %, katoliker 33 %, muslimer 10 %, traditionella 10 %, andra/ospecificerade/ingen 2 %
-
Befolkningsantal
- 55,188,348 (September, 2021)
-
Area
- 580 370 kvadratkilometer
-
Valuta
- Kenyansk shilling
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 5 764 PPP$
-
Nationaldag
- 12 december
-
Andra landsidor
Geografi
Landskapet i Kenya bär på stor variation. Från savann i söder, till tropisk regnskog i väst och öken i norr. Landet delas upp av den enorma Riftdalen (Great Rift Valley) som sträcker sig längs hela Afrikas östkust. På savannen i söder lever elefanter, lejon, giraffer, zebror och antiloper. Den vulkaniska aktiviteten i dalen, som upphörde för flera tusen år sedan, har bildat stora sjöar som Victoriasjön och höga toppar som Mount Kenya, Afrikas näst högsta berg. Landet är även känt för Turkanasjön, en av världens största ökensjöar. Från den låglänta kusten i öster reser sig landskapet till en bördig högslätt mitt i landet där merparten av befolkningen är bosatt. Söder om högslätten ligger långsträckta savanner. Här finns kända nationalparker som Masai Mara och Tsavo.
Klimatet varierar beroende på höjden över havet. Kustklimatet är tropiskt med höga temperaturer året runt. På höglandet är det mer tempererat, med en tydligare skillnad mellan årstiderna. Nederbörden i landet är mycket ojämnt fördelad och kan variera kraftigt från år till år. Kenya har mycket dålig vattenkvalitet och stora delar av landsbygden saknar helt tillgång till rent vatten. Illegal avverkning av tropiska skogar i västra delen av landet har lett till jorderosion som har ödelagt stora områden.
Historia
Handelsmän från den arabiska halvön slog sig ned längs Kenyas kust på 700-talet. Vid denna tidpunkt fanns det inga större riken i inlandet och de flesta av landets befolkning bodde i små byar och ägnade sig åt enkel jakt och jordbruk. Araberna stannade tills portugiserna anlände på 1500-talet och invaderade kuststäderna. Inlandet var fortfarande orört medan städerna längs kusten var viktiga centra för slavhandeln. På 1800-talet erövrade engelsmännen kusten och började tränga längre in i landet där de etablerade handelsstationer och planteringar. Under perioden 1920 till 1963 var Kenya en brittisk koloni och den lokala befolkningen förtrycktes hårt. Bara vita kunde äga mark och de svarta saknade helt grundläggande rättigheter.
På 1940-talet uppstod en befrielserörelse som kämpade för likabehandling. 1952 utbröt en revolt och landet hamnade i ett politiskt kaos som varade fram till slutet av 1950-talet. Kenya blev självständigt 1963 och under de första 15 åren styrdes landet av den socialistiske frihetsledaren Jomo Kenyatta. Under perioden 1978 till 2002 styrdes landet av president Daniel Arap Moi som gjorde landet till en korrupt enpartistat.
Regeringspartiet Kanu tappade makt under valet 2002 och en regeringsallians upprättades, med Mwai Kibaki som president. Ekonomin fick ett lyft men spänningarna var stora. Oroligheterna nådde ytan efter valet 2007 då president, parlament och kommunstyrelse skulle väljas samtidigt. Det stod mellan tre kandidater; Kibaki (sittande), Odinga och Musiyoka. Befolkningen delades i två läger. Resultaten förfalskades systematiskt till förmån för den sittande presidenten. Det slutgiltiga resultatet visade att den sittande presidenten vunnit med knapp marginal. Odinga krävde initialt en omräkning av rösterna men Kibaki fick stöd av den egna talrika folkgruppen, kikuyu, och även de nära besläktade grupperna embu och meru anslöt efter att deras egen kanditat, Musyoka, fått vicepresident-posten. Odinga har etniskt sett stöd från folkgrupperna i de västra delarna av landet: luo, luhya och kalenjin. Han har även stöd vid kusten, i nordöstra provinsen samt i de största städerna.
Det omfattande våldet efter valet 2007 var inte bara en spontan reaktion på valfusket, utan även en av Odinga planerad kampanj för att spela det etniska kortet, och för att sprida oro vid Kibakis eventuella vinst. Kibaki, på den andra sidan, planerade milisangrepp och utövade våld mot andra folkgrupper. Polisen bidrog också till att över 1000 människor dödades och över 300 000 fördrevs från sina hem. Regeringen beskyllde Odinga för organiserad etnisk rensning medan Odinga anklagade regeringen för folkmord. Våldsamma sammandrabbningar mellan milisgrupper grundade sig även i kampen om att kontrollera kriminell verksamhet, bland annat sprithandeln. Flera rättsprocesser pågår nu för att lagföra händelserna efter valet 2007.
Valet 2013 gick fredligt till och den förre presidentens son, Uhuru Kenyatta, segrade. Kenya har sedan 2011 deltagit i Afrikanska Unionens styrkor i Somalia, för att ta itu med hotet från al-Shabaab. Från och med 2013 har det erfarits att al-Shabaab har genomfört attacker innanför Kenyas gränser.
Ekologiskt fotavtryck
0,6
Samhälle och politik
Kenya har ett republikanskt statsskick där presidenten leder regeringen och är statens formella överhuvud. Ett flerpartistyre infördes år 1991 och idag finns en mängd olika partier. Valsystemet är sådant att den kandidat som får flest röster väljs och ingen absolut majoritet krävs. För att bli president måste man också väljas som parlamentsledamot. Dessutom måste man ha minst 25% av rösterna i fem av de åtta provinserna i landet. Det sista kravet är att garantera en viss geografisk och följaktligen etnisk representation i maktapparaten. Valen domineras av kandidaternas etniska tillhörighet.
Kenya har mer än 50 olika folkgrupper. Det etniska bosättningsmönstret sammanfaller med geografiska gränser. Luofolket lever huvudsakligen runt Victoriasjön , medan kikuyufolket bor i den centrala provinsen. Luhyaene bor i väster vid gränsen mot Uganda, medan kalenjin bor i Riftdalen. De etniska motsättningarna grundar sig i en mycket ojämn fördelning av jordbruksmark efter kolonialtiden, ett problem som fortfarande inte lösts. Men det är inte bara en fråga om fördelning av mark. Staten samlar in skattepengar som går till att bygga skolor, vägar, vårdcentraler och liknande. Dessa pengar distribueras sytematiskt till de områden där statens anställda bor, vilket bygger upp ilska hos övriga grupper. Luofolket upplever att de blivit förrådda upprepade gånger.
År 2010 röstade majoriteten av kenyanerna om en ny grundlag som skulle begränsa presidentens makt och ge regionerna större inflytande. Grundlagsändringen anses som ett stort steg mot ett mer demokratiskt styrelsesätt i Kenya.
Kenyas roll inom säkerhetsrådet
Kenya är just nu ett av säkerhetsrådets 10 icke-permanenta länder. Läs mer om säkerhetsrådet här
Kenya är ett relativt stabilt land med en av Östafrikas starkaste ekonomier. Landet står inför säkerhetsutmaningar och har nyligen drabbats av flera allvarliga terrorattacker. Handel, turism och infrastrukturutveckling är viktiga för Kenya. Kenya är medlem i flera internationella organisationer, inklusive Världsbanken, Afrikanska unionen (AU) och Östafrikanska gemenskapen. Kenya är också, tillsammans med många andra länder, i ett gemensamt avtal med EU, det så kallade Cotonouavtalet.
Afrikansk enhet är viktig för Kenya. I FN-sammanhang är landet det som samordnar positioner med AU och gör påtalande. I FN:s säkerhetsråd bifogar Kenya också en del av A3 - ett informellt samarbete mellan de tre afrikanska länder som alltid sitter som icke-permanenta medlemmar. Kenya är också medlem i Organisationen för icke-anpassade nationer (NAM) tillsammans med bland annat Iran, Indien, Niger, St Vincent och Grenadinerna, Tunisien och Vietnam.
Landet har nära band med Storbritannien och USA, både när det gäller försvar och ekonomi. Länderna samarbetar bland annat i kampen mot al-Shabaab, en rebellgrupp i grannlandet Somalia som har begått terrorattacker i Kenya.
Samtidigt som Kenya är intresserat av att samarbeta med länder i Afrika som sympatiserar med palestinierna, har Kenya ett omfattande samarbete med Israel, både politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. För Israel är Kenya en inkörsport till Afrika och en buffert mot andra länder i regionen som kan vara kritiska till Israel. Kenya gynnas av den nära relationen med Israel genom samarbete om bland annat teknik, energiproduktion och vapen.
Kenya både köper och säljer varor till Kina, som har ingått stora lån och investeringar i landet. Handel och sjöfart är viktiga frågor för Kenya, som baserar stora delar av sin ekonomi på import och export av varor.
Kenyas ställning i kärnvapenfrågan
Kenya stöder kärnkraftsavtalet med Iran. I säkerhetsrådet har Kenya sagt att avtalet kan vara mycket viktigt för kärnvapennedrustning i världen och för stabilitet och fred i Mellanöstern. Men för att det ska hända måste alla parter i avtalet leva upp till sina skyldigheter, medan grannländerna i regionen underlättar efterlevnaden av avtalet.
Kenya är generellt för nedrustning. Vid FN:s generalförsamling i oktober 2020 oroade sig Kenyas president Uhuru Kenyatta att kärnvapenarsenaler runt om i världen moderniserades och globala avtal försvagades, medan kärnvapenmakternas nedrustningsarbete fortskred alldeles för långsamt.
Kenya är del av flera avtal kring nedrustning och icke-spridning, inklusive icke-spridningsfördraget. Tillsammans med 41 andra länder i Afrika, inklusive Nigeria och Tunisien, som för närvarande är medlemmar i säkerhetsrådet, är Kenya säte för en kärnvapenfri zon i Afrika. Detta resulterade i att de undertecknade 1996 års Pelindaba-fördrag.
Pelindaba-fördraget, liksom fördraget om upprättande av icke-spridningszonen i Latinamerika, har ytterligare protokoll om skyldigheterna för kärnvapenstaterna inom zonen. Bland annat ska kärnvapenstaterna inte använda vapen eller använda zonen för att testa, skjuta upp eller lagra vapen. Tyvärr har inte alla kärnvapenstater undertecknat dessa protokoll.
Bakgrunden för den kärnvapenfria zonen i Afrika var bland annat att Frankrike testade sina kärnvapen i Saharai 1961. Länderna ville också förhindra att områden i Afrika används för att stationera och transportera kärnvapen. Sydafrikas kärnvapenprogram utvecklades på 1970-talet (och avbröts 1989), och Pelindaba-fördraget skulle hindra fler afrikanska länder från att utveckla kärnvapen. Kenyanska positiva till en kärnvapenfri zon i Mellanöstern.
Kenya var bland 127 stater som stödde det humanitära initiativet (”humanitär avsats”) under åren 2015–2016, som syftade till att stigmatisera och förbjuda kärnvapen på grund av deras förödande konsekvenser för mänskligheten. Kenya har också uttalat i uttalanden att ekonomiska medel som för närvarande används för kärnvapen, med fördel kan användas för utveckling i världen och arbeta mot nuvarande FN: s hållbarhetsmål. Kenya röstade 2017 för avtalet om förbud mot kärnvapen vid FN: s generalförsamling, men har ännu inte undertecknat eller ratificerat avtalet.
Mänsklig utveckling
149 av 188
Ekonomi och handel
Kenya är ett jordbruksland med stora arealer som är lämpliga för många olika grödor. Mer än 60 procent av befolkningen arbetar inom jordbruket. Te och kaffe hör till de viktigaste exportvarorna. Kenyas beroende av jordbruket har gjort landet sårbart för ojämn nederbörd och fluktuationer i den internationella handelsmarknaden. Stora delar av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen trots att den politiska eliten har löner i nivå med västerländsk medelklass. Kenya är ett fattigt land och helt beroende av internationellt bistånd. I början av 1990-talet genomgick landet en ekonomisk kris på grund av regeringens vanstyre och Världsbanken och den internationella valutafonden (IMF) gick då in med stora lån och program. Organisationerna avbröt dock stödet när Kenya inte kunde uppfylla de skyldigheter som följde med lånen. Under perioden efter år 2002 har ekonomin sakta börjar återhämta sig efter den långa nedgången. Korruption och bristande modernisering av industrin är fortfarande stora hinder för landets fortsatta ekonomiska utveckling.
Turism till de berömda nationalparkerna som ligger i anslutning till savannen är Kenyas viktigaste källa till utländska valuta. Kenya är också ett viktigt transitland för handel med grannländerna Uganda, Rwanda, Burundi, DR Kongo och Sydsudan.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Kenya för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
55 100 586
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
3,2
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
37
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
5 764
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
2,5
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
0,37
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
8,9
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
8,3
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet