[[suggestion]]
Kina
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Beijing

Etniska grupper

Den kinesiska regeringen erkänner officiellt 56 etniska grupper. Hankineser 91,6 %, zhuang 1,3 %, Andra 7,1 % (2010)

Språk

Mandarin, kantonesiska, wu, minbei, xiang, gan, hakkadialekter och andra mindre minioritetsspråk

Religion

Officiellt ateistiskt. Buddhist 18.2%, Kristna 5.1%, Muslimer 1.8%, Folkreligioner 21.9%, Hinduer < .1%, Judar < .1%, Andra 0.7%, Oidentifierade 52.2% (2010)

Befolkningsantal

1,445,918,163 (September, 2021)

Area

9 596 960 kvadratkilometer

Valuta

Yuan

Bruttonationalinkomst per invånare

17 312 PPP$

Nationaldag

1 oktober

Andra landsidor

Geografi

Kinas storlek, samt regionala skillnader i förhållande till höjd och avstånd till havet, skapar stora variationer i landets klimat och natur. Den västliga delen av landet består i huvudsak av fjäll och torra områden, medan landet mot öst är täckt av fruktbara slätter. Monsunvindarna har stor påverkan på landets klimat. Om vintern dominerar de polara vindarna, medan varma och tropiska vindar kommer till landet om sommaren.

Utvinning av olja, amt kolproduktionen har lett till en omfattande luftförorening. Flera av de kinesiska städerna är rankade bland världens mest förorenade städer. Vidare har utsläpp från industrin lett till brist på rent vatten. Avskogning och jorderosion är några av orsakerna till att Kina sedan 1949 har förlorat en femtedel av landets odlingsbara områden.

I Kina pågår utvecklingen av världens största damm och vattenkraftverk, de tre ravinernas damm. Dammen har varit väldigt omdiskuterad bland annat på grund av att över 1,2 miljoner människor blivit tvångsflyttade av bygget och för att bygget kan ha rubbat ekosystem och skapat permanenta skador på miljön. 

Historia

I flera århundraden var Kina en av de mest avancerade civilisationerna i världen. De stora uppfinningarna som kompass, krut, papper och boktryckarkonsten kommer från Kina. Landet har blivit styrt av ett antal dynastier och var en lång period under mongolisk styre. År 1912 blev den kinesiska republiken upprättad, samtidigt som Kinas sista kejsardynasti avslutades.

Det nationalistiska partiet Guomindang och det kommunistiska partiet kämpade om makten i många år, men ingen av dem fick full kontroll över landet. År 1937 bröt det ut ett krig mellan Kina och Japan. Oenigheterna mellan de två partierna lades åt sidan för att kämpa tillsammans mot Japan. Då Kina vann i kriget år 1945, bröt det omedelbart ut inbördeskrig som kostade 12 miljoner människor livet. Kommunisterna, med Mao Zedong i spetsen, vann och upprättade Folkrepubliken Kina år 1949. Anhängare av det nationalistiska partiet drog sig tillbaka och bosatte sig på ön Taiwan, där de upprättade Republiken Kina.

Mao styrde med järnhand och lanserade bland annat år 1966 den stora proletära kulturrevolutionen. Målet var, enligt Mao, att utrota alla gamla sedvanor och bruk i det kinesiska samhället och ersätta dem med kommunistisk ideologi. Maos död år 1976 ledde till en uppgörelse med de mer radikala elementen i kommunismen.

Økologiske fotavtrykk

1 2 1

2,2

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Kina genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 2,2 jordklot

Samhälle och politik

Kina är en socialistisk enhetsstatlig folkrepublik. Kommunistpartiet styr landet och det finns ingen reell opposition. Presidenten och statsministern blir valda på den nationella folkkongressen som är Kinas högsta politiska organ. Kongressens utövande kommitté, som är kontrollerat av kommunistpartiet, fungerar som lagstiftande församling resten av året. 

Den nuvarande presidenten, Xi Junping, har fäst ett starkare grepp om makten och är den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao. Enligt traditionen byts det kinesiska ledarskapet ut vart tionde år, men det råder osäkerheter om Xi Jinping kommer ge upp makten. Extremt få nya personer har fått höga ställningar i partiet och staten och folkkongressen har nu dessutom tagit bort tidsbegränsningarna för hur många år någon får vara president.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är liten. Korruption anses vara ett stort problem, och årligen straffas hundratals människor med döden för ekonomiska förbrytelser. Västvärlden är särskilt kritiska till Kinas ockupation av Tibet, samt Kinas krav att Taiwan bör ansluta sig till fastlandet. 

För att begränsa den enorma befolkningstillväxten i landet förde myndigheterna länge en sträng enbarns-politik. Politiken har mildrats, men Kina är på väg att få en åldrande befolkning. Den enorma ekonomiska tillväxten har bidragit till ökade skillnader mellan fattiga och rika, samt mellan stad och landsbygd.

Kinas utrikespolitik är under utveckling, i takt med landets framväxt och som ekonomisk stormakt och behovet för att ta tillvara det växande intresset i utlandet. Utrikespolitiken präglas av en önskan om stabilitet i närområdena och goda förbindelser med viktiga handelspartners. Samtidigt försöker Kina, med varierande tur, att försäkra omvärlden om att de har fredliga avsikter.

 

Förbindelser med andra länder i säkerhetsrådet

Kina är en utav FN:s permanenta medlemmar inom säkerhetsrådet.  

Läs mer om säkerhetsrådet på FN.se

Kina är en växande supermakt och kommer att kunna utmana USA: s ställning som världens enda supermakt i framtiden. USA ser detta och vill begränsa Kinas makt och inflytande internationellt. Kinas ledarskap är å sin sida ambitiöst och de arbetar hårt för att konkurrera USA: dess ekonomi växer snabbt, de går in i politiskt samarbete med fler och fler länder, de arbetar för att ha en världsledande tekniksektor, och de lägger stora summor för att uppgradera militären. Kina ser USA som en självutnämnd världspolisstyrka som blandar sig i andra länders angelägenheter. Det irriterar Kina när USA kritiserar dem för brott mot mänskliga rättigheter, till exempel när de kvarhåller uigurerna i Xinjiang och begränsar demokratin i Hong Kong. Kineserna är också irriterade över hur USA gör internationellt och tillåter sig att bryta mot regler som de själva kräver att andra följer. Kina betonar ofta i sina uttalanden att det vill ha en värld där alla länder behandlar varandra som jämlikar och respekterar varandras suveränitet, vilket kan tolkas som ett stick mot amerikanerna. Trots alla meningsskiljaktigheter är de två mycket nära förbundna genom handel. Båda länderna producerar varor det andra är helt beroende av. Detta skapar en relation som präglas av en krävande balans mellan nära samarbete och rastlös skepsis.

Kina, tillsammans med Ryssland, är en motvikt till den USA-dominerade västvärldsordningen och vill minska inflytandet från USA och västmakterna globalt. Både Ryssland och Kina tror att nationell suveränitet är stark och är negativa till att FN bör ingripa i ländernas inre angelägenheter. De två länderna är snabba med att hota med ett veto om säkerhetsrådet blandar sig i nationell politik. Ändå är Kina förmodligen den mer tillbakadragna av de två och koncentrerar sig mer på ekonomisk tillväxt, medan Ryssland i större utsträckning går en konfrontationslinje.

Storbritannien och Frankrike, liksom de andra västmakterna i säkerhetsrådet, är nära allierade med USA och står därför ofta med USA om det råder oenighet med Kina. Det finns en omfattande handel mellan de tre länderna, men inte mycket samarbete utöver det. Européerna kritiserar också kineserna för sina kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt i Xinjiang, vilket irriterar Kina fruktansvärt.

När det gäller Mellanöstern vill Kina samarbeta med alla. Det innebär att de inte väljer sida mellan Israel och Iran, utan vill handla med båda och inte bråka med någon av dem. Särskilt Israel är en attraktiv handelspartner eftersom det är ett av de ledande länderna i världen inom forskning och teknikutveckling, vilket Kina prioriterar högt. Kina vill att en god relation med Israel ska fortsätta och köpa israelisk teknik, medan Israel har gynnats av enorm tillväxt i exporten med Kina de senaste åren. Det faktum att Israel ligger så nära USA, särskilt i säkerhets- och Mellanösternfrågor, dämpar emellertid relationen Israel-Kina.

I juli 2020 ingick Kina och Iran ett samarbetsavtal som sträcker sig 25 år framåt. Avtalet innebär enorma kinesiska investeringar i Irans infrastruktur, till exempel 5G -nät, järnvägar, hamnar och banker, i utbyte mot att Kina garanteras köpa iransk olja med stora rabatter. Kina vill öka handeln med Iran, vilket kärnkraftsavtalet underlättade. De är alltså mest oroliga för att avtalet ska återupplivas så att detta samarbete kan fortsätta.

Ställning i kärnvapenfrågan

Kinas utrikespolitik kan kort beskrivas som: "inga konfrontationer, inga konflikter, respekt och win-win-samarbete." Detta innebär att Kina inte blandar sig i andra länders inre angelägenheter, och att de blir mycket defensiva om någon blandar sig i Kinas inrikes angelägenheter. Detta gäller särskilt frågor om mänskliga rättigheter.

Både Kina och Ryssland är av den uppfattningen att västmakterna försöker tvinga sina värderingar till resten av världen, till exempel mänskliga rättigheter och liberal demokrati. De håller inte med om mycket av vad mänskliga rättigheter står för och arbetar aktivt för att se till att mänskliga rättigheter inte ingår i internationell politik och samarbete.

Istället är Kina bekymrat över ekonomisk tillväxt och utveckling i sitt hemland och har blivit känt för att bedriva ekonomisk diplomati. De upprättar förbindelser med andra länder, vanligtvis låg- och medelinkomstländer, där Kina lockar med stora lån och investeringar i infrastruktur och industri, i utbyte mot att få tillgång till naturresurser och lovar att "respektera Kinas suveränitet", dvs inte kritisera Kina eller kinesisk politik.

Kina är en av världens kärnvapenstater, och har ca. 350 kärnvapenspetsar i sin nuvarande arsenal. Landet är medlem i icke-spridningsfördraget och har upprepade gånger hävdat att kärnvapenstaterna måste avväpna sin arsenal. De tror att Ryssland och USA har ett särskilt stort ansvar eftersom de står för över 90 procent av världens kärnvapen. Trots dessa uttalanden ökade Kina faktiskt sin egen arsenal med 30 kärnvapen 2020 som en del av en betydande modernisering av sin militär.

Kina har inte undertecknat avtalet om icke-spridning av kärnvapen, men har sagt att det stöder tanken på en värld fri från kärnvapen. De är dock inte intresserade av att ge upp sina egna vapen så länge andra stater behåller sina.

Kina är den enda stormakten i FN: s säkerhetsråd som har utfärdat en förklaring om att det aldrig kommer att bli den första parten som använder kärnvapen i en konflikt. Kina har uppmanat andra kärnvapenstater att lämna liknande garantier.

Kina var med och förhandlade om kärnkraftsavtalet med Iran 2015 och har sedan dess stött affären. Kinas intresse ligger i ökad handel med Iran, som är en stor oljeexportör och en stor marknad för kinesiska produkter, och vill inte att Iran ska bli föremål för sanktioner. När Trump drog sig ur USA från avtalet 2018 ångrade Kina det och har sedan kallat USA: s krav orimliga. Kina har vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för kärnkraftsavtalet och att samarbete är i världssamhällets bästa.

När det gäller upprättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern stöder Kina detta förslag. Kina har uppmanat Israel att ansluta sig till icke-spridningsfördraget och därmed uppfylla ett av de viktiga villkoren för upprättandet av zonen. FN: s generalsekreterare bjöd in till den första konferensen om frågan om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern i november 2019. Kina blev inbjuden och deltog tillsammans med de inblandade länderna. USA och Israel var också inbjudna, men dök inte upp. Konferensen antog en politisk förklaring och kommer att fortsätta att träffas årligen.

 

Mänsklig utveckling

15

84 av 188

Kina är nummer 84 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Den ekonomiska politiken i Kina har sedan Maos död gradvis blivit mer liberal. Myndigheterna har bland annat öppnat upp för utländska investeringar och väldigt många utländska företag har etablerat sig i landet. Kina blev år 2001 medlem av WTO (World Trade Organisation). Idag har Kina världens snabbast växande ekonomi och sedan 2010 har landet varit världens näst största ekonomi (efter USA). Kina har lyft miljoner människor ur absolut fattigdom, men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden. Cirka 18 procent av Kinas arbetande befolkning är sysselsatt i jordbruket. Kina är rik på naturresurser, som bland annat kol, olja och järnmalm. Huvudexporten består av textilier, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemikalier och lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har också servicenäringen växt kraftigt. EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners, men exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar mest. Kinas investeringar i utlandet har ökat på senare år i Afrika, Europa och Nordamerika.

Sedan 1070 har Kina rört sig från en centralstyrd planekonomi till en mer marknadsstyrd ekonomi som spelar en betydande roll globalt. Även om det har genomförts en del reformer styr fortfarande staten mycket av ekonomin. Hänsyn till social stabilitet och ekonomisk tillväxt styr den kinesiska politiken. Kina gick förbi USA som världens största ekonomi år 2014, sett till BNP. Landet har varit världens största exportör sedan 2010 och den största handelsnationen sedan 2013. Trots detta är Kinas BNP per invånare under genomsnittet i världen. Tillväxten har avtagit något de senaste åren och landet låg enligt CIA på plats 13 under 2017.

Omkring en fjärdedel av Kinas befolkning är fortsatt sysselsatt i jordbruket. Kina är rikt på naturresurser som bland annat kol, olja och järnmalm. Huvudexporten består av textiler, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemkalier, lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har även servicenäringen vuxit kraftigt. Exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar, men EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners. Kinas stora överskott på utrikeshandeln med EU och USA är en källa till konflikt mellan länderna, särskilt sedan Trump blev president i USA. Kinas investeringar i utlandet har ökat mycket de senaste åren, både i Afrika, Europa och Nord-Amerika.

Kina satsar tungt i Afrika, primärt för att säkra sin tillgång till olja, gas och mineraler. Utöver det önskar Kina att bidra till att afrikanska länder kan producera matvaror till den ständigt ökande kinesiska befolkningen. Afrikanska länder är också viktiga marknader för kinesiska varor.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Kina för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

1 444 216 102

mennesker i Kina

Fattigdom

Klima

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 4 5 6 7

7,41

Ton CO2-utsläpp per invånare i Kina

Hälse

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tilgang til rent vann i Kina

Utdanning

Likestilling

Työ