[[suggestion]]
Komorerna
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Moroni

Etniska grupper

Antalote, Cafere, Makoa, Oimatsaha, Sakalava

Språk

Arabiska (officiell), franska (officiell), Shikomoro (officiell; en blandning av swahili och arabiska) (komoriska)

Religion

Sunnimuslimer 98 %, övriga (inklusive shiamuslimer, romersk-katolska, Jehovas vittnen, protestanter) 2 %

Befolkningsantal

864,335 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Republik

Area

2 235 kvadratkilometer

Valuta

Komorisk franc

Bruttonationalinkomst per invånare

3 284 PPP$

Nationaldag

6 juli

Andra landsidor

Geografi

Komorerna ligger i Moçambiquekanalen och består av fyra större vulkanöar. Öarna är huvudsakligen uppbyggd av basalt och är omgivet av korallrev. Det högsta berget är den aktiva vulkanen Kartala på 2361 meter över havet. Öarna har ett tropiskt, maritimt klimat med små årliga temperaturvariationer och mycket nederbörd. Den ursprungliga däggdjursfaunan består av sex fladdermusarter och två halvaparter. 150 fågelarter har registrerats där nästan häften av de 43 arterna finns endast på öarna och är utrotningshotade. Den ursprungliga vegetationen var en blandning av skog och gräsmark. All skog är idag borta och majoriteten av jorden används till jordbruket. Ett stort miljöproblem är jorderosionen på grund av odling i bergsdalarna utan terrassering.

Historia

Komorerna var förmodligen först befolkade av melanisiskt-polynesiskt folk från 500-talet. Senare emigrerade folk från Afrikas östkust och Indonesien, Madagaskar, Persien och andra arabiska områden. Öarna var underkastade många sultaner och i början av 1500-talet upptäcktes öarna av europeiska sjöfarare. De efterkommande åren bosatte sig portugiser, nederländare och fransmän på Komorerna. Frankrike erövrade Mayotte år 1843 och de tre andra öarna hamnade under franskt beskydd år 1886. Öarna fick status som franskt territorium år 1947 med egen representation i den franska nationalförsamlingen. År 1961 fick Komorerna inre självstyre och landet fick självständighet år 1974. Den ena av Komorernas fyra öar, Mayotte, valde att förbi franskt vid en folkomröstning. Konflikten om Mayottes status har senare varit en central fråga i Komorernas och Frankrikes relation där Komorerna vill överta ön medan Frankrike vill låta Mayottes egen befolkning bestämma. Komorerna har varit präglade av politisk oro och det har genomförts 21 statskupper och kuppförsök i Komorerna sedan landet blev självständigt.

Ekologiskt fotavtryck

6

0,7

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Komorerna genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 0,7 jordklot

Samhälle och politik

Förutom alla statskupper förklarade sig två av de tre öarna självständiga stater år 1997, något som ledde till mer orolighet och våld. År 1999 blev landet enigt om ett maktfördelningsavtal som gör att presidentskapet ska rotera mellan de tre öarna och att varje ö ska ha en egen regering. År 2006 blev president Sambi vald i ett val som anses vara det första fredliga demokratiska maktövertagandet i landets historia. Komorerna har upprättat nära band med den tidigare kolonialmakten Frankrike, även om förhållandet periodvis varit ansträngt. Särskilt frågan om ön Mayotte, som anses vara strategiskt viktigt för Frankrike eftersom de har militärbaser på Mayotte, har försämrat relationerna. Frankrike är Komorernas viktigaste handelspartner som även get ekonomiskt bistånd till Komorerna.

Mänsklig utveckling

11

153 av 188

Komorerna är nummer 153 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Komorerna har få naturresurser och politiskt vanstyre har gjort landet till ett av världens fattigaste. Landet är nästan helt beroende av internationellt bistånd och pengatransaktioner från landsmän som arbetar utomlands. Överbefolkning, få naturresurser och lite jordbruksmark har gjort att cirka en tredjedel av Komorernas befolkning bor utomlands (de flesta bor i Frankrike). Näringslivet är svagt utvecklat och jordbruket är en viktig näring. Det drivs i huvudsak självförsörjningsjordbruk, men landet exporterar dock vanilj, parfymväxter och kokosnötter. Stor politisk oro under många år har bidragit till den svaga utvecklingen på Komorerna. Bristande stabilitet har varit ett hinder för att locka utländska investeringar, turister och bistånd.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Komorerna för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

907 411

mennesker i Komorerna

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 3 8

3,9

barn per kvinna i Komorerna

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
51 52 53 54 55 56 57 58 59 60
61

61

barn som dör per 1000 levande födde i Komorerna

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

1

3 284

BNP per invånare i PPP-dollar i Komorerna

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer er undernärda i Komorerna

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

0,38

Ton CO2-utsläpp per invånare i Komorerna

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 8 2 10

8,2

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Komorerna

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tillgång til rent vatn i Komorerna

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 4 5
9 7 8 9 10

5,9

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Komorerna

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig
GII-indeksen i Komorerna

Työ