[[suggestion]]
Mali
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Bamako

Etniska grupper

Mande (bambara, malinke, soninke), peul 17 %, voltaikere 12 %, songhai 6 %, tuareg och maurere 10 %, andra/ospecificerade/ingen 5 %

Språk

Franska (officiell), bambara samt olika afrikanska språk

Religion

Muslimer 90 %, kristna 1 %, traditionell tro 9 %

Befolkningsantal

20,137,527 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Republik

Area

1,240,192 kvadratkilometer

Valuta

CFA-franc (BCEAO)

Bruttonationalinkomst per invånare

2 447 PPP$

Nationaldag

22 september

Andra landsidor

Geografi

Mali är en inlandsstat i det västra Afrika. Landytan är den åttonde största i Afrika och majoriteten av landet består av öken eller halvöken. Det nordliga Mali hör till Saharaöknen. Sahels slättlandskap delar landet på mitten. I sydväst och i inlandsdeltat finns det savanner och bördig jord. Klimatet är tropiskt men i söder gör floderna Niger och Senegal klimatet kyligare och våtare. Det är regnperiod mellan juni och oktober.

Malis största miljöproblem är torka. Ökenspridning leder till jorderosion och till att skogar och betesmarker reduceras.Från 1960-talet och framåt har torka allt blivit vanligare och detta har kommit att påverka djurhållningen i landet, detta har även orsakat problem för folk som lever som nomader i Mali.

Dessutom är det brist på rent dricksvatten. Malis växt- och djurliv hotas också av torka samt av tjuvskytte och ödeläggelse av naturskyddsområden. Regeringen har etablerat naturskyddsområden men dessa har inte lyckats stoppa tjuvskytte eller olovlig avverkning av skog.

Historia

Mali var länge ett kultur- och handelscentrum i nordvästra Afrika. Mellan 600-talet och slutet av 1500-talet var området styrt av tre mäktiga kungariken. År 1591 blev landet invaderat av muslimska styrkor från Marockoområdet. Detta var början på en period med mycket oro och strider mellan muslimer och icke-muslimska afrikanska folkgrupper. I slutet av 1800-talet blev landet en fransk koloni med namnet franska Sudan. En självständighetsrörelse växte fram efter andra världskriget och år 1960 fick Mali sin självständighet. År 1968 tog en grupp unga officerare makten genom en statskupp och Moussa Traoré blev landets diktator. I slutet av 1980-talet började krav om demokrati och ett flerpartisystem att uppkomma. Traoré avsattes genom en militärkupp år 1991. Statskuppen leddes av Amadou Toumani Touré och banade vägen för ett flerpartisystem. En ny grundlag antogs efter en folkomröstning år 1992. Trots ett fredsavtal på 1990-talet fanns det en stor oenighet mellan regeringen och de nomadiska tuaregerna, som krävde självstyre i norra Mali. Den svajande demokratiska utvecklingen i landet fortsatte till år 2012 då en ny militärkupp avsatte presidenten. Statskuppen möttes dock av starkt internationellt fördömande och kuppmakarna bestämde sig för att utlysa nyval.

Läs mer om konflikten i Mali här.

Ekologiskt fotavtryck

7

0,8

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Mali genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 0,8 jordklot

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från år 1992 är Mali en presidentstyrd republik där presidenten väljs vart femte år. Presidenten utnämner statsministern som i sin tur utnämner resten av regeringen. Den lagstiftande makten har parlamentet med 147 säten. Allmänna val till parlamentet sker vart femte år. Mali har ett flerpartisystem men enligt grundlagen är det inte tillåtet för partierna att vara baserade på etnisk eller religiös tillhörighet. Landets politik är präglat av konflikten mellan regeringen och tuaregerna, som gör krav på Malis norra områden. Betesmarker och knappa vattenresurser är centrala teman i konflikten. År 1992 var militären missnöjda med hur regeringen hanterade tuarege upproret och genomförde en statskupp i mars. Kort därefter deklarerade tuarege och islamistiska grupper en egen stat i norr, med namnet Azawad. Under sommaren drev islamister ut tuaregerna från Azawad och införde Sharialagar. Detta, och det faktum att al-Qaida har ett starkt fäste i landet, har medfört internationellt bekymmer.

När rebellerna i årsskiftet 2012/2013 började röra sig söderut mot huvudstaden Bamako gick Frankrike och flera andra in i Mali för att bistå med militär hjälp till Malis regering. Den 25 april 2013 instiftade FN den fredsbevarande operationen The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) som övertog Frankrikes roll i Mali.

Mänsklig utveckling

8

183 av 188

Mali är nummer 183 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Mali anses vara ett av världens fattigaste länder och är beroende av internationellt bistånd. Minst två tredjedelar av invånarna anses vara fattiga. Landet har genomfört några framgångsrika ekonomiska reformer, men framstegen går långsamt. Hälsosystemet är dåligt utvecklat och de flesta är beroende av sin familj för social och ekonomisk trygghet. Det utländska biståndet täcker ungefär en tredjedel av statens utgifter och nästan alla statliga investeringar. Frankrike har länge varit den största givaren.

Ekonomin bygger på jordbruk som sysselsätter cirka 75 procent av befolkningen. Sedan konflikten bröt ut 2012 har den ekonomiska situationen varit osäker och en stor majoritet av Malis befolkning lever på det de själva producerar. De viktigaste jordbruksprodukterna är bomull, nötkreatur och spannmål. De enda exportprodukterna i landet är bomull, boskap och guld. Exportintäkterna är mycket varierande och oförutsägbara, eftersom alla branscher påverkas av förändringar i väder och priser på den internationella marknaden.

Oroligheterna i landet har gjort situationen värre. Nästan all hjälp utifrån har avbrutits tillfälligt. En stor majoritet av befolkningen lever på vad de själva producerar. Industrin är landet är generellt underutvecklad.

Relationer med andra länder i säkerhetsrådet

Mali har tidigare haft en relativt vänskaplig relation med alla andra medlemmar i säkerhetsrådet. Mali har länge haft en särskilt nära relation med Frankrike, vilket har förändrats dramatiskt sedan militärkupperna i Mali 2020 och 2021. Då uttryckte de nya makthavarna i Mali en mycket mer kritisk ton mot Frankrikes närvaro i landet. De nya myndigheterna i Mali har också haft ett nära samarbete med den ryska legosoldatorganisationen Wagner. I säkerhetsrådet har Mali därför en kritisk relation med Frankrike, och en vänskaplig relation med Ryssland.

Mali är i allmänhet bekymrad över goda grannförbindelser och utvecklingen av Västafrika. Efter att den regionala organisationen ECOWAS införde sanktioner mot landet i spåren av militärkupperna har regimen i Mali försökt förklara och legitimera nödvändigheten av sina handlingar. Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen (AU) stöder ECOWAS-sanktionerna. I säkerhetsrådet är det bara Ghana som är medlem i ECOWAS.

Mali är medlem i både FN, AU och ECOWAS. Landet är också medlem i Internationella brottmålsdomstolen (ICC). ICC inledde ett mål mot Mali 2013, baserat på anklagelser om krigsförbrytelser begångna 2012. (Detta var innan den nya regimen kom till makten 2020/2021).

Mali är också medlem i Organisationen för icke-alliansfria nationer (NAM) tillsammans med bland annat Ghana, Indien, Kenya, Gabon och Förenade Arabemiraten. Brasilien är inte medlem, men delar många av NAM:s mål och skickar observatörer till organisationens möten.

Tips

De sittande myndigheterna i Mali kom till makten genom en statskupp 2021. Händelsen väckte stor uppståndelse och har fördömts internationellt, bland annat av FN:s säkerhetsråd. Mali anser dock att kuppen var absolut nödvändig. Det är troligt att flera länder i säkerhetsrådet kommer att använda mötet för att kritisera Mali för kuppen och då vore det klokt av den maliska delegationen att ha ett tydligt svar redo där de argumenterar för sin synpunkt i frågan.

Mali har fått mycket kritik för att inte ha genomfört ett nyval efter kuppen 2021, vilket bland annat resulterade i att ECOWAS införde sanktioner mot landet i februari 2022. Sommaren 2022 ingick Mali ett avtal med ECOWAS om att en val kommer att hållas i februari 2024, vilket innebar att vissa handelssanktioner mot landet hävdes. Det är glädjande, eftersom sanktionerna hade en mycket negativ inverkan på handeln mellan länderna i Västafrika och följaktligen på Malis befolkning.

Ända sedan kuppen har Mali trott att genomförandet av ett nationellt val i landet måste skjutas upp. Huvudargumentet är att det kommer att bli mycket svårt att genomföra ett val på ett fritt och rättvist sätt när landet befinner sig mitt i en väpnad konflikt. Dagens myndigheter vet också att de som leder övergångsregeringen inte får kandidera till nästa val. Ett nyval skulle därför vara detsamma som att ge upp makten och det ligger därför i deras intresse att det skjuts upp.

Trots överenskommelsen mellan Mali och ECOWAS finns det fortfarande ett antal länder som är skeptiska till om myndigheterna i Mali faktiskt kommer att genomföra ett val 2024. En av Malis uppgifter på säkerhetsrådets möte blir därför att övertyga övriga delegationer att de faktiskt planerar att genomföra valet, och att sanktioner (eller hot om sanktioner) inte är nödvändiga. Samtidigt kan den maliska delegationen göra klokt i att undvika fler åtaganden kring valet, så att de kan skjuta upp det ännu mer vid behov.

När det gäller de ryska legosoldaterna i Wagner kommer myndigheterna i Mali inte att bekräfta att de har inlett militärt samarbete med dem. Samtidigt kommer de att betona att terrorism är ett akut problem som kräver nya lösningar, och att de – som landets myndigheter – har ett ansvar att värna om landets säkerhet. Som suverän stat måste Mali också själv kunna bestämma vem man vill samarbeta med.

Om myndigheterna i Mali anklagas för att vara inblandade i övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter kommer de att avvisa detta. De kan peka på att det i delar av landet finns terrorgrupper som styr och ligger bakom övergrepp och säga att de själva har inlett utredningar kring dessa anklagelser. Av den anledningen ser de inte behovet av att ge någon annan (MINUSMA, andra uppdrag eller liknande) tillträde att utföra det jobbet. Mali är mån om suveränitet och menar att de internationella aktörerna inte har rätt att blanda sig i statens arbete. Av samma anledning anser de att flygförbudet de har infört i landet är nödvändigt. Flygförbudet innebär att alla flygningar i FN:s regi måste godkännas av myndigheterna, vilket Mali sannolikt kommer att få kritik för på mötet.

Myndigheterna i Mali hänvisar konsekvent till rebellerna som våldsbejakande extremister eller terrorister. På mötet ska de därför försöka påverka formuleringen av resolutionsförslaget, så att även de ickevåldsfria separatisterna och rebellerna påverkas av vad säkerhetsrådet antar eller uttalar sig om.

Delegationen från Mali kommer generellt att försöka få säkerhetsrådet att koncentrera sig mest på kampen mot islamisterna, och att detta ska ske på Malis villkor. De menar att andra ämnen, som utveckling och statsbyggnad, inte kan prioriteras så länge islamisterna är så starka som de är nu.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Mali för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

21 473 776

mennesker i Mali

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 3 4 5 4

5,5

barn per kvinna i Mali

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
51 52 53 54 55 56 57 58 59 60
61 62 63 64 65 66 67 68 69 70
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80
81 82 83 84 85 86 87 88 89 90
91

91

barn som dör per 1000 levande födde i Mali

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

1

2 447

BNP per invånare i PPP-dollar i Mali

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

1 0 3 4 5
6 7 8 9 10

1,0

av 10 personer er undernärda i Mali

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

2

0,30

Ton CO2-utsläpp per invånare i Mali

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 0 9 10

7,0

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Mali

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tillgång til rent vatn i Mali

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 1 5
6 7 8 9 10

3,1

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Mali

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig

0,613

GII-indeksen i Mali

Työ