[[suggestion]]
Marshallöarna
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Majuro

Etniska grupper

Marshalleser 92,1 %, blandad Marshalleser 5,9 %, övriga 2 % (2006)

Språk

Marshallesiska (officiell) 98,2 %, andra språk 1,8 %, engelska (officiell) utbrett som andraspråk (1999)

Religion

Protestanter 54,8 %, assembly of God 25,8 %, katoliker 8,4 %, bukot nan jesus 2,8 %, mormoner 2,1 %, andra kristna 3,6 %, andra 1 %, ingen 1,5 % (1999)

Befolkningsantal

78,831 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Konstitutionellt styre i fri association med USA

Area

181 kvadratkilometer utspritt över cirka 2 miljoner kvadratkilometer hav

Valuta

US dollar

Bruttonationalinkomst per invånare

7 228 PPP$

Nationaldag

1 maj

Andra landsidor

Geografi

Marshallöarna ligger i Stilla havet, omkring 4000 kilometer nordöst om Australien. Östaten består av 29 atoller och fem större öar. Öarna är indelade i två grupper: Ratakkedjan (soluppgångskedjan) och Ralikkedjan (solnedgångskedjan). Två tredjedelar av befolkningen bor på atollen Majuro, där huvudstaden ligger, och på ön Ebebe i Kwajaleinatollen. De yttre öarna är tunt befolkade på grund av få möjligheter till sysselsättning och ekonomisk utveckling. Marshallöarna ligger i en tropisk zon och har ett mycket hett och fuktigt klimat. Regnperioden är mellan maj och november. Öarna har under vissa perioder problem med tillgången till färskvatten eftersom det samlas upp från regnvatten. Ingen av atollernas korallöar reser sig över 10 meter över havet. Därför är landet sårbart för klimatändringar som medför höjd vattennivå och tropiska orkaner.

Historia

Marshallöarna är uppkallat efter den engelska upptäcktsresanden John Marshall som utforskade öarna år 1799. Historiker antar att Marshallöarna beboddes av Mikronesiskt folk för cirka 4000 år sedan. Innan européernas ankomst på 1500-talet styrdes öarna av små hövdingadömen. De kommande århundraden var området under spansk, tysk och japansk dominans, innan USA erövrade det år 1944. Från år 1947 tillhörde öarna USA:s tillsynsområde i Stilla havet efter en bestämmelse från FN:s säkerhetsråd. USA genomförde 22 kärnvapentest på atollerna Bikini och Eniwetok mellan 1946 och 1958, och etablerade en militärbas på Kwajalein. Marshallöarna blev en självständig stat år 1986 men ingick samtidigt ett avtal om fri association med USA.

Ekologiskt fotavtryck

Ingen statistik tillgänglig

0,0

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Marshallöarna genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 0,0 jordklot

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från år 1979 är Marshallöarna en demokratisk republik. Marshallöarna är en förhållandevis ny demokrati och har element från den traditionella, hierarkiska kulturen på ön. Nästan alla presidenter har varit traditionella hövdingar. Presidenten väljs av parlamentet på en fyraårsbasis. Det finns inga formella politiska partier. Istället bildas politiska grupper baserade på enskilda fall eller klantillhörighet.

Enligt associationsavtalet står USA för Marshallöarnas försvar och har militära baser på öarna. De förpliktar sig att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till Marshallöarna. Marshalleserna får dessutom rätt att studera, jobba och bo i USA. Förhållandet till USA är bland de viktigaste politiska temana i landet. Marshallöarna har krävt ersättning för alla som drabbades av kärnvapentesten som utfördes på 1940- och 50-talet.

Mänsklig utveckling

12

128 av 188

Marshallöarna är nummer 128 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, som huvudsakligen är baserad på jordbruk och självförsörjning, och en modern tjänstesektor på de stora öarna Majuro och Ebeye. Tjänstesektorn utgör en stor del av bruttonationalprodukten (BNP). En betydande del av tjänsterna är statliga arbetsplatser och den offentliga sektorn på öarna är stor. Öarna har under de senaste åren satsat på fiske och turism i ett försök att utveckla de utanförliggande öarna. Det görs även försök att locka utländska investeringar genom ett internationellt fartygsregister. Marshallöarna måste importera det mesta av vad de behöver och har få exportvaror. Ekonomin är beroende av bistånd från USA, som står för 60 procent av landets budget.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Marshallöarna för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

41 996

mennesker i Marshallöarna

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 5

2,6

barn per kvinna i Marshallöarna

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

30

barn som dör per 1000 levande födde i Marshallöarna

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

2

7 228

BNP per invånare i PPP-dollar i Marshallöarna

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer er undernärda i Marshallöarna

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2

2,53

Ton CO2-utsläpp per invånare i Marshallöarna

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 8 5 10

8,5

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Marshallöarna

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tillgång til rent vatn i Marshallöarna

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 4 5
6 7 8 9 8

9,8

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Marshallöarna

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig
GII-indeksen i Marshallöarna

Jobb