[[suggestion]]
Mexiko
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Mexico City

Etniska grupper

Mestiser 60 %, indianer 30 %, europeiskt ursprung 9 %, andra/ospecificerad/ingen 1 %

Språk

Spanska 92,7 %, spanska och indianska språk 6,5 %, ospecificerad 0,8 %

Religion

Katoliker 76,5 %, protestanter 5,2 %, jehovas vittnen 1,1 %, andra/ospecificerad/ingen 16,9 %

Befolkningsantal

130,556,790 (September, 2021)

Demokrati och statsskick

Federal republik

Area

1 972 550 kvadratkilometer

Valuta

Mexikansk peso

Bruttonationalinkomst per invånare

18 833 PPP$

Nationaldag

16 september

Andra landsidor

Geografi

Mexiko är världens 14:e största land. Över hälften av landet ligger över 1000 meter över havet. Klimatet varierar från tropiskt och subtropiskt vid kusten till tempererat i höglandet. Huvudstaden Mexico City ligger 2300 meter över havet i ett område präglat av mäktiga vulkaner. Landets centrala delar består av en högplatå omgiven av bergskedjorna Sierra Madre Occidental i väster och Sierra Madre Oriental i öster. Även om hälften av landet består av öken finns det trädbevuxna berg, bördiga dalar och stora områden med tropisk regnskog. Landet har två stora floder, Rio Grande vid gränsen till USA och Rio Usumacinta vid gränsen till Guatemala. Klimatet varierar från tropiskt och subtropiskt vid kusten till tempererat i höglandet. Mexiko står inför stora utmaningar på miljöområdet som avskogning, luft- och vattenföroreningar och en hotad artmångfald. Oljeborrningsolyckan i Mexikanska golfen 20 april 2010 har avsevärt försämrat miljösituationen. Djuphavsriggen ”Deepwater Horizon” exploderade och sjönk, och enorma mängder olja läckte dagligen ut till havs och spriddes till kustområdena. Olyckan beskrivs som historiens största oljeutsläpp. I Mexikanska golfen finns nästan 1 % av världens korallrev som är hem för 56 olika marina däggdjursarter. Vilka konsekvenser olyckan får på lång sikt är osäkert. 

Majoriteten av landets energibehov är täckt av olja och gas. Den stora användningen av fossila energikällor skapar stora miljöproblem. Mexico City är en av de mest förorenade städerna i världen. Ett annat problem är skogsavverkning, vilket har lett till hälften av skogen som fanns för 50 år sedan nu är borta. Flera av landets djurarter har även försvunnit. Det diskuteras dock att det mest allvarliga miljöproblemet är att tillgången till rent dricksvatten fortfarande minskar. Mexiko har antagit strikta miljölagar, men korruption, brist på finansiering och det låga intresset för miljöfrågor underminerar ansträngningarna.

Historia

Landets historia tros ha börjat för mer än 20 000 år sedan. Den första kultur som utmärkte sig var den olmekiska. Från 1000 f.Kr. utvecklade detta indianfolk en kultur med avancerad arkitektur i de centrala delarna av landet. Därefter har Mexiko bebotts av en rad indiska folk vid olika tidpunkter. Under de senaste århundradena har Mexiko drabbats av många politiska konflikter. Landet har invaderats av spanjorer, nordamerikaner och fransmän. Den europeiska erövringen inleddes 1519 med den spanska conquistadoren Hernán Cortés och Mexiko var spansk koloni fram till 1821 då landet blev självständigt. Mexiko blev sedan en republik och federal stat 1824. År 1845 hävdade USA att man hade rätt till Texas, som ursprungligen tillhörde Mexiko. Detta resulterade i ett krig mellan länderna som slutade med att Mexikos territorium halverades.

På 1860-talet erövrades Mexiko av fransmännen, men de lämnade landet efter några år. Porfirio Díaz tog makten och regerade som diktator 1876-1911. Med införandet av diktatur ökade de politiska spänningarna i landet. Den mexikanska revolutionen bröt ut 1910 och kom att pågå i tio år. År 1917 antogs en ny radikal konstitution, stora landreformer genomfördes och utländska oljebolag nationaliserades. Den började som ett uppror mot diktaturen men utvecklades till en kamp för social rättvisa och mänskliga rättigheter. Från 1940 började landet stabiliseras – både politiskt och ekonomiskt.

Økologiske fotavtrykk

1 5

1,6

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Mexiko genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 1,6 jordklot

Samhälle och politik

Mexiko är en federal republik indelad i 31 delstater. Presidenten väljs för sex år. I praktiken var landet under under 1900-talet ganska strikt enpartistat. PRI hade nästan monopol på ordförandeskapet. Presidentvalet 2000 var en vändpunkt i Mexikos historia. Efter 71 år vid makten var det ett annat part än PRI  som vann, och det stod klart att PAN (Partido Accion Nacional) skulle ta över makten. Förutom PRI och PAN finns det idag även ett annat stort parti, Left-wing Democratic Revolutionary Party (PRD).

2006 vann PAN och Felipe Calderon med knapp majoritet. Den övergripande positiva ekonomiska trenden fortsatte. Utrikeshandeln femdubblades i landet på tio år och en allt större andel av befolkningen lyftes ur fattigdom. Men ojämlik fördelning av tillgångar, korruption och ständiga kränkningar av mänskliga rättigheter fortsatte vara ett problem. Calderon fick bland annat skarp kritik för sin användning av tortyr och kränkningar av mänskliga rättigheter i kriget mot drogerna. 

PRI tog tillbaka makten under 2012 och i och med detta genomfördes strukturreformer som alla de större partierna kommit överens om. Syftet med strukturreformerna var att stärka rättsstatsprincipen, utjämna sociala skillnader och öka den ekonomiska tillväxten. Däremot är korruptionen fortfarande hög och våld och kriminalitet är ett stort samhällsproblem, kriget mot droger har även det förvärrats. Ungefär hälften av befolkningen anses vara fattig, och det finns stora skillnader mellan olika klasser i landet.

Befolkningen i Mexiko har minskat under senare år. Nedgången orsakas till stor del av att är många mexikaner flyr till USA för att arbeta och komma bort från drogkrigen. Det uppskattas att omkring 6 miljoner mexikaner bor i USA utan laglig bosättning. Varje år korsar så många som tre miljoner människor gränsen mellan USA och Mexiko. Detta var en stor fråga i senaste presidentvalet i USA där Donald Trump, som även valdes till president, gick ut med att hans mål är att bygga en mur mot Mexiko för att försvåra för människor från Mexiko att ta sig över landsgränsen.

I dagsläget styr Enrique Peña Nieto från partiet PRI landet. Nästa val kommer att hållas 6 juli 2018.

 

Mexicos roll i säkerhetsrådet 

Mexico är just nu ett av säkerhetsrådets 10 icke-permanenta länder. 

Läs mer om säkerhetsrådet här

Mexiko blev medlem i FN redan 1945. Landet är särskilt engagerade inom frågor så som medlemmarnas rätt till självbestämmande, icke-ingripande och fredlig lösning av konflikter, liksom jämställdhet mellan stater. Mexiko har en god relation med de andra medlemmarna i säkerhetsrådet.

Förbindelserna med USA är avgörande för Mexiko. Länder är viktiga handelspartners, och USA är den klart största marknaden för mexikanska varor. Många amerikaner bor i Mexiko och Mexiko är det land flest migranter i USA kommer från. Många migranter reser olagligt över gränsen till USA. Immigration och brottshantering är källor till konflikter mellan de båda länderna, men också en källa till samarbete mellan USA och Mexiko.

Mexiko har en liten judisk minoritet och har diplomatiska förbindelser med Israel. När staten Israel skulle bildas 1947 var Mexiko ett av få länder som inte röstade för beslutet i FN. Men de erkände Israel tre år senare, 1950. Landet har viss ekonomiskt och militärt samarbete med Israel, men har samtidigt sympati för den palestinska saken. Mexiko stöder officiellt en tvåstatslösning, men har idag inte erkänt Palestina som en självständig stat. Vid konflikter mellan Israel och palestinierna uppmanar Mexiko båda parter att hitta en fredlig lösning.

Mexiko och Iran är handelspartners och har etablerat diplomatiska förbindelser.

Mexicos ställning i kärnvapenfrågan

Mexiko stöder kärnkraftsavtalet med Iran och har upprepade gånger uppmanat alla parter i avtalet att uppfylla sina skyldigheter. Mexiko är en stark förespråkare för kärnvapennedrustning. Landet är del av icke-spridningsfördraget och har skrivit under många av de andra internationella överenskommelserna på området för nedrustning och icke-spridning.

Redan innan icke-spridningsfördraget undertecknades gick Mexiko tillsammans med flera länder i regionen för att upprätta en kärnvapenfri zon i Latinamerika och Karibien, det så kallade Latelolco-fördraget. Den kärnvapenfria zon som etablerades i Latinamerika och Karibien var den första i sitt slag och förbjöd testning, produktion, mottagande, ägande, distribution och användning av kärnvapen i alla länder som hade undertecknat avtalet.

Medlemsstaterna i Tlatelolco-fördraget åtog sig att endast använda kärnkraft för fredliga ändamål och inrättade ett organ för att övervaka sina skyldigheter. OPANAL, organisationen för förbud mot kärnvapen i Latinamerika. Länderna åtog sig också att teckna samarbetsavtal med International Atomic Energy Agency (IAEA), lämna regelbundna rapporter till IAEA och underkasta sig inspektioner av eventuella kärntekniska anläggningar.

Tlatelolco -fördraget omfattar alla 33 länder på den latinamerikanska kontinenten och Karibien, efter att Kuba ratificerat fördraget 2002. Fördraget har också ytterligare protokoll om att världens kärnkraft kommer att lagra eller skjuta upp sina vapen från länder i zonen. Tilläggsprotokollet undertecknas av Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA.

Mexiko är också positiv till kärnvapenfria zoner på andra håll i världen. Landetvar deltog också, tillsammans med bland andra Irland, som också är medlem i säkerhetsrådet under denna period, i förhandlingarna om avtalet om förbud mot kärnvapen. De ser avtalet som en naturlig uppföljning av Tlatelolco-avtalet från 1968, och har undertecknat och ratificerat det.

Mänsklig utveckling

15

74 av 188

Mexiko är nummer 74 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Mexiko är ett gammalt jordbruksland och är fortfarande en av världens största producenter av majs och grönsaker. Idag bidrar jordbruket till en liten del av landets BNP, men trots detta står jordbruket fortfarande för en åttondel av sysselsättningen. Mexiko är rikt på naturresurser. Landet är världens största silverproducent och har stora insättningar av olja, gas, guld och flera andra mineraler.

På 1900-talet blev oljeutvinning och senare industri allt viktigare för Mexikos ekonomi. År 1994 genomgick Mexiko en djup ekonomisk kris och peson försvagades betydligt. Detta var den värsta ekonomiska kris som landet upplevt sedan 1930-talet – med inflation, räntehöjningar och ökad arbetslöshet. Under de senaste åren har Mexiko upplevt en imponerande återhämtning och är idag bland de 15 starkaste ekonomierna i världen. Mexiko har under senare år fokuserat på industriproduktion, särskilt bilindustrin, för att minska oljeberoendet. En annan viktig del av den ekonomiska politiken har varit liberalisering, privatisering och frihandel. Mexiko är för närvarande bland världens största ekonomier och har ett av de största nätverken när det kommer till frihandelsavtal.

Ett av det viktigaste handelsavtalet är det med USA och Kanada (som kallas för NAFTA), båda länderna är viktiga handelspartners, även om mest handel bedrivs med USA. USA har med Donald Trump som president diskuterat den potentiella möjligheten att lämna NAFTA, något som skulle kunna få stora konsekvenser för Mexikos ekonomi.

Mexiko har en öppen marknadsekonomi och är det land i världen som har flest frihandelsavtal. Landets ekonomi är mycket känslig för fluktuationer i den amerikanska ekonomin eftersom de är direkt kopplade till varandra. Mexiko har därför drabbats hårt av den globala finansiella krisen 2008. Omkring 86 % av exporten och 2/3 av importen består av handel med USA. Landet är världens största producent av silver och den femte största oljeproducenten.

Ett hinder för landets ekonomiska utveckling är den stora svarta sektorn, som omfattar mellan en tredjedel och hälften av all ekonomisk verksamhet. En stor del av detta står narkotikahandeln för. Detta leder till låga skatteintäkter, ca 17 procent av landets BNP. Detta är mindre än hälften av OECD-genomsnittet. Den ekonomiska tillväxten har legat på cirka två procent sedan 1990.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Mexiko för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

130 262 220

mennesker i Mexiko

Fattigdom

Klima

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3

3,74

Ton CO2-utsläpp per invånare i Mexiko

Hälse

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 3
6 7 8 9 10

4,3

av 10 personer har tilgang til rent vann i Mexiko

Utdanning

Likestilling

Työ