[[suggestion]]
Mikronesien
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Palikir

Etniska grupper

Chuukeser 49,3 %, pohnpeianer 29,8 %, kosraener 6,3 %, yapaser (från de inre öarna) 5,7 %, yapeser (från de yttre öarna) 5,1 %, polynesier 1,6 %, asiater 1,4 %, andra 0,8 % (2010)

Språk

Engelska (officiell), chuukese, kosrean, pohnpeian, yapese, ulithian, woleaian, nukuoro, kapingamarangi

Religion

Katoliker 54,7 %, protestanter 41,1 %, mormoner 1,5 %, andra 1,9 %, ospecificerad/ingen 0,8 % (2010)

Befolkningsantal

101,675 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Konstitutionellt styre i fri association med USA

Area

702 kvadratkilometer

Valuta

US dollar

Bruttonationalinkomst per invånare

3 553 PPP$

Nationaldag

10 maj

Andra landsidor

Geografi

Mikronesien består av 607 öar i de östra och centrala delarna av ögruppen Karolinerna, öster om Filippinerna. Öarna delas in i fyra grupper som är delstater i den mikronesiska federationen. Öarna Pohnpei, Kosrae samt öarna i Chuuklagunen är bergrika och av vulkaniskt ursprung. Huvudön i Yap är däremot av kontinentalt ursprung. Nästan alla de resterande öarna är platta korallatoller som består av en eller flera småöar. Den största ön är Pohnpei som på egen hand utgör hälften av hela federationens landyta. På ön ligger även huvudstaden Palikir. Klimatet är tropiskt och det är varmt året runt. Nederbördsmängden är stor och Pohnpei är känt för att vara en av världens mest fuktiga platser med en årlig nederbördsmängd på 4900 mm. Ön drabbas ibland av naturkatastrofer som orkaner och torka.

Historia

Mikronesiernas förfäder bosatte sig på Karolinerna för över 4000 år sedan. På öarna var det traditionella samhällen som styrdes av hövdingar. De största samhällena var på ögrupperna Yapi och Pohnpei. Portugiserna kom till öarna när de letade efter kryddöar på 1500-talet och spanjorerna kom kort därefter och grundade en koloni i området. Tyskland köpte öarna från Spanien år 1899. År 1914 blev Mikronesien ockuperat av Japan och år 1944 av amerikanska styrkor. Efter andra världskriget blev öarna en del av ett tillsynsområde under FN, förvaltat av USA. Fyra av områdets ögrupper ratificerade den nya grundlagen år 1979 och grundade Mikronesiska federationen. Grannområdet Palau, Marshallöarna och Nordmarianerna bestämde sig för att inte bli medlemmar i denna federation och blev egna stater. Mikronesien har sedan år 1986 haft en viss anknytning till USA genom ett avtal om fri association. Försvaret sköts av USA som får tillgång till de strategiskt viktiga öarna i utbyte mot ekonomiskt bistånd.

Ekologiskt fotavtryck

Ingen statistik tillgänglig

0,0

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Mikronesien genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 0,0 jordklot

Samhälle och politik

Den högsta lagstiftande myndigheten i federationen är kongressen som har 14 senatorer. Fyra av senatorerna väljs av delstaterna och sitter i fyra år. De övriga tio väljs för två år från mindre kretsar som är indelade efter befolkningsstorlek. Den utövande makten har presidenten som väljs av kongressens fyra delstatsrepresentanter. Presidentämbetet skiftar mellan delstaterna. I kongressen finns det inga formella politiska partier och den har ganska liten makt i lokala frågor som till exempel budgetfrågor, som delstaterna själva bestämmer över. Varje delstat har en hög grad av självstyre med en egen författning, val till lagstiftande församlingar och guvernörer. Delstaterna har också särskilda kulturella och historiska traditioner. Landsbygden leds på traditionellt vis.

Mänsklig utveckling

12

135 av 188

Mikronesien är nummer 135 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Mikronesien har ett dåligt utvecklat näringsliv. Landet är beroende av ekonomiskt stöd från USA, något som nu gradvis blivit reducerat. Textilindustrin, som huvudsakligen drivs på ögruppen Yapi, sysselsätter 500 människor och är därmed landets största privata näringsverksamhet. Andra näringar, som jordbruk och fiske, utgörs av cirka 25 procent av bruttonationalprodukten (BNP), men statistiken är problematisk. För att minska beroendeförhållandet till USA antogs år 1995 en ekonomisk utvecklingsplan med stöd från den Asiatiska utvecklingsbanken. Ett mål var att reducera statens roll som arbetsgivare och stötta den privata näringsverksamheten. Man gjorde även satsningar på fiske- och turistnäringen, som i Mikronesien har stor potential som goda intäktskällor. Landets utveckling begränsas dock av öarnas isolerade läge och den dåliga infrastrukturen. Under de senaste åren har fiskeindustrin och turismen ökat markant.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Mikronesien för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

554 402

mennesker i Mikronesien

Barn per kvinne

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 8

2,9

barn per kvinna i Mikronesien

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25

25

barn som dör per 1000 levande födde i Mikronesien

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

1

3 553

BNP per invånare i PPP-dollar i Mikronesien

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer er undernärda i Mikronesien

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1

1,60

Ton CO2-utsläpp per invånare i Mikronesien

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 9 9 10

7,9

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Mikronesien

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tillgång til rent vatn i Mikronesien

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Mikronesien