[[suggestion]]
Myanmar (Burma)
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Rangoon/Yangoon (administrativ huvudstad är Nay Pyi Taw)

Etniska grupper

Burmeser 68 %, shan 9 %, karen 7 %, rakhine 4 %, kineser 3 %, indier 2 %, mon 2 %, andra/ingen/ospecificerad 5 %

Språk

Burmesiska (officiell). Etniska minoriteter har egna språk.

Religion

Buddhister 89%, kristna 4%, muslimer 4%, animister 1%, andra/ingen/ospecificerad 2 %

Befolkningsantal

57,069,099 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Parlamentarisk republik

Area

676 578 kvadratkilometer

Valuta

Kyat

Bruttonationalinkomst per invånare

5 122 PPP$

Nationaldag

4 januari

Andra landsidor

Geografi

Myanmar kan delas in i tre geografiska regioner: bergskedjan i väst, de centrala slättlandskapen i mitten av landet och den högtliggande Shanplatån i öst. De många bergskedjorna sprider sig från Himalaya och går genom hela landet. Mellan bergen ligger många djupa och långsträckta dalar. Mer än halva landet är täckt av skog och kustområdena har rik, fruktbar jordmån. Klimatet är tropiskt med stora variationer mellan årstiderna och mycket nederbörd under regnperioden. Det förekommer höga genomsnittstemperaturer i hela landet, men med vissa skillnader mellan syd och norr. Utsläpp från industrier utgör inte något stort problem, men däremot skogsskövling och utsläpp från oljeutvinning. År 2008 blev landet drabbat av cyklonen Nargis som dödade 138 000 människor och gjorde tiotusentals människor hemlösa.

Historia

Dagens Myanmar var ett eget rike redan på 1000-talet, men efter Kublai Khans plundringar i området under 1200-talet gick området in i en lång period av instabilitet med olika härskare. Inte förrän på mitten av 1700-talet kunde ett långvarigt styre över området etableras då Shankungadömet tog kontrollen över de sydliga delarna. Utvidgandet av det brittiska imperiet till det sydöstliga Asien under tidigt 1800-tal resulterade i en serie erövringsanfall i Myanmar, som slutade med att landet blev en del av det brittiska Indien år 1886. Landet blev självständigt år 1948 men kinesiska kommunister och etniska gerillagrupper arbetade mot den nya regeringen som till slut avsattes genom en militärkupp år 1962.

År 1974 tog en civil regering över makten. Landet bytte namn från Burma till Den socialistiska republiken Burma och därefter styrdes landet av Det burmesiska socialistiska programpartiet. Alla andra partier var förbjudna. Ekonomiskt vanstyre ledde till stort missnöje och år 1988 utbröt stora protester. Detta var starten på landets demokratirörelse där Aung San Suu Kyi trädde fram som ledare. Samma år tog militären över makten i landet och ändrade landets officiella namn till Myanmar. Militärregimen gick med på att hålla val år 1990 men när Aung San Suu Kyis parti vann valet vägrade militären ge ifrån sig makten. Aung San Suu Kyi sattes i husarrest i 15 år och fick under den tiden Nobels fredspris år 1991 för sitt demokratiarbete och användandet av icke-våld. Demokratirörelsen blev grovt förtryckt under 1990- och 2000-talet vilket gjorde att USA och EU valde att införa sanktioner mot landet.

Ekologiskt fotavtryck

1 0

1,0

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Myanmar (Burma) genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 1,0 jordklot

Samhälle och politik

Efter år 2011 skedde politiska omvälvningar i landet. Den dåvarande presidenten införde en rad demokratiska reformer som bland annat innebar att Aung San Suu Kyi kunde bli politiker igen.

Militären har fortfarande mycket makt; 25 procent av platserna i parlamentet är reserverade för deras representanter och juntan har i praxis vetorätt när det gäller grundlagsändringar. De viktigaste politiska partierna är juntans The Union Solidarity and Development Party och Aung San Suu Kyis The National League for Democracy. Under valet 2015 vann Aung San Suu Kyis parti valet. Hon kunde inte själv bli president på grund av att hennes barn är utländska medborgare. Men hon fick rollen som officiell rådgivare till presidenten. 

Myanmar är en förbundsstat. Landet är indelat i sju delstater för de olika etniska minoriteterna och sju divisioner där den största folkgruppen är burmeserna. Formellt ska det vara självstyre i delstaterna men i verkligheten ligger makten hos militären. Det finns över 100 etniska grupper i landet. Konflikt mellan olika minoriteter och den burmesiska majoriteten är bland de största hoten mot demokratin i landet. Dessutom blir den muslimska delen av landets befolkning diskriminerad av den buddhistiska majoriteten. Rohingyer, en muslimsk folkgrupp som lever i västra Myanmar, beskrivs av FN som en av världens mest förföljda folkgrupper.

 

Myanmar är en federation. 2008 fick landet en ny konstitution, som banade väg för övergången till civilt styre. Ett system infördes där presidenten är statschef och väljs av parlamentet. Konstitutionen innehåller några särskilda bestämmelser: Militären får mycket makt och har reserverat 25 procent av platserna i parlamentet. Detta ger dem i praktiken ett veto mot grundlagsändringar. Personer med utländska makar kan inte bli presidenter, en bestämmelse som utesluter Aung San Suu Kyi.

Mellan 2011 och 2021 skedde stora politiska omvälvningar i Myanmar och landet blev gradvis mer demokratiskt. Militärdiktaturen upplöstes och demokratiska reformer infördes. 2015 vann oppositionen en jordskredsseger i parlamentsvalet och Aung San Suu Kyi fungerade som den egentliga ledaren för regeringen. Partiet vann valet även 2020, men när det nyvalda parlamentet skulle samlas den 1 februari 2021 tog militären makten i Myanmar. Regeringen arresterades, undantagstillstånd utlystes för nästa år och arméchefen utsågs till interimspresident.

Burmeser har dominerat Myanmars politik sedan självständigheten. Detta har skapat flera långvariga väpnade konflikter med de andra etniska grupperna i landet, men de flesta har ingått fredsavtal efter 2011. Myndigheterna har länge fört en diskriminerande och våldsam politik mot den muslimska etniska gruppen rohingya. Rohingya får inte medborgarskap och FN beskriver dem som en av världens mest förföljda grupper. Hösten 2017 eskalerade våldet mot rohingyer. Militären brände ner flera byar och den muslimska minoriteten drevs bort. Militären blev i och med detta anklagad av det internationella samfundet för etnisk rensning. Hård kritik har även riktats mot Ayung San Suu Kyi för att hon inte tagit avstånd från militärens övergrepp. 600 000 flyktingar beräknas ha flytt landet och väntar på att kunna återvända hem.

Läs mer om rohingyernas situation i vår konfliktprofil om Myanmar och rohingyerna. 

Mänsklig utveckling

11

146 av 188

Myanmar (Burma) är nummer 146 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Myanmar är ett resursrikt land med mycket god jordmån, oljeförekomst och stora områden lämpade för skogsdrift. Dessa resurser är emellertid dåligt utnyttjade. Flera decennier av ekonomiskt vanstyre, sanktioner och turistbojkott har gjort att landet är ett av världens fattigaste. Vägnätet och infrastrukturen är dåligt utbyggd, något som gör det svårt att driva industrin i olika delar av landet. Jord- och skogsbruk, fiske, gruvdrift och energiutvinning är viktiga inkomstkällor för landets officiella ekonomi. Landet har dessutom en stor skuggekonomi som inte registreras i den officiella budgeten. I skuggekonomin är smuggling av ädelstenar, tropiskt timmer och opium viktiga intäktskällor.

Som en del av demokratiseringsprocessen arbetar regeringen med att samköra landets olika budgetar för att landets ekonomi ska vara mer enhetlig och transparent. Under de senaste åren har Världsbanken och andra internationella biståndsgivare öppnat upp för att ge bistånd och lån till Myanmar. Dessutom har landet fått stora delar av sin utlandsskuld avskriven. Kina är Myanmars viktigaste handelspartner och har varit det även när andra länder bojkottat landet.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Myanmar (Burma) för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

54 806 014

mennesker i Myanmar (Burma)

Barn per kvinne

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 0

2,1

barn per kvinna i Myanmar (Burma)

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
41 42 43 44 45

45

barn som dör per 1000 levande födde i Myanmar (Burma)

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

2

5 122

BNP per invånare i PPP-dollar i Myanmar (Burma)

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

8 2 3 4 5
6 7 8 9 10

0,8

av 10 personer er undernärda i Myanmar (Burma)

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

0,61

Ton CO2-utsläpp per invånare i Myanmar (Burma)

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 8 4 10

8,4

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Myanmar (Burma)

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
9 7 8 9 10

5,9

av 10 personer har tillgång til rent vatn i Myanmar (Burma)

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 4 5
6 7 8 9 10

8,9

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Myanmar (Burma)

Likestilling

Työ