[[suggestion]]
Niger
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Niamey

Etniska grupper

Hausa 53,1%, Germ/Sanghai 21,2%, Tuareg 11%, Fulni (Puhl) 6,5%, Kanuri 5,9%, Gurma 0,8%, Arab 0,4%, Tubu 0,4%, Övrigt/Ej tillgängligt 0,9% (2006)

Språk

Franska (officiell), hausa, djerma

Religion

Muslimer 80 %, andra/ospecificerad/ingen 20 %

Befolkningsantal

23,605,767 (Juli, 2021)

Demokrati och statsskick

Rerpublik

Area

1 267 000 kvadratkilometer

Valuta

CFA-franc (BCEAO)

Bruttonationalinkomst per invånare

1 310 PPP$

Nationaldag

18 december

Andra landsidor

Geografi

Niger är ett platt land som nästan är tre gånger så stort som Sverige. Landskapet är enformigt och består främst av sanddyner och enorma stenområden. Över hälften av Nigers yta är en del av Sahara. Det är egentligen bara i de områden som ligger intill floden Niger, i väst, som det är möjligt att bruka jorden. Floden är Afrikas tredje längsta. Vattenbrist är ett stort problem och vattenmängden i floden Niger har minskat på grund av både befolkningsökning och klimatförändringar. Där Tchad, Niger, Nigeria och Kamerun gränsar till varandra ligger Tchadsjön vilken är en av Afrikas största insjöar. Tchadsjön förser mer än 20 miljoner människor i sjöns närområde med vatten. Men också Tchadsjön påverkas av att dels torka men också att det förbrukas mycket vatten vilket lett till att insjön har minskat. Niger har i övrigt ingen kustlinje eller tillgång till havet.

Niger har liten tillgång till energi, bara sju procent av befolkningen har tillgång till ström. Ved är den vanligaste energikällan, och förbränningen av ved leder till avskogning och jorderosion. Landet har gruvdrift som skapar miljöproblem i flera områden och vattendrag har förstörts av radioaktivitet till följd av gruvverksamheten.

Historia

Nigers befolkning är sedan länge indelat i två regioner som var och en har sin historia och sin kultur; tuareg-nomaderna i norr och jordbrukarna i söder. Gruppen songhaisarma håller till i väst, hausa i mitten av landet och kanuari i öst. Motsättningar och konflikter, om till exempel land, vatten och betesmark, har länge präglat förhållandet mellan de olika folkgrupperna i Niger, något som fortsätter.

Mot slutet av 1800-talet tog Frankrike delvis kontroll över Niger. Bara tuareg-nomaderna kunde hålla emot men till slut, vilket betydde slutet på tuareg-nomadernas och Nigers självständighet, blev Niger en fransk koloni 1918. Fransmännen var dock mer intresserade av att skydda andra mer värdefulla kolonier från britterna och använde Niger som en slags buffert.

Niger blev åter självständiga 1960 och Hamani Diori blev president. Diori och hans parti var vänlig inställda till att samarbeta med Frankrike. Flera kuppförsök förekom mot Diori och hans makt av ett militärråd lett av löjtnant Kountché. Kountché lyckades 1974 och förbjöd då politiska partier. Han satt kvar vid makten fram till sin död 1987. Under hela 1990-talet blev Niger utsatt för en våg av politiskt kaos, regeringarna under den här perioden hade varierat stöd från befolkningen. Val hålls men det var svårt att uppnå politisk majoritet och regeringen och presidenter avsattes återkommande av militärkupper. 1990-talet präglades också av att tuareg-nomaderna önskade ett eget landområde på en yta som inkluderade både maliskt och nigerskt territorium. Myndigheterna måste återkommande kämpa med oroligheter i norr. 1999 valdes en pensionerad officierare Mamadou Tandja. Han blev åter vald i det fria val som hölls 2004 men blev avsatt i kuppen 2010 efter att han försökt att förlänga sin egen maktperiod genom att ändra grundlagen.

Ekologiskt fotavtryck

8

0,9

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Niger genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 0,9 jordklot

Samhälle och politik

Niger är en republik som på papper är demokratisk. Men oenigheter om betesmark, vattenresurser och matkriser bidrar till att konflikter mellan de olika folkgrupperna fortsätter att blossa upp. Tandja kritiseras hårt 2005-2006 när han förnekade att befolkningen i landet befann sig i svält och vägrade tillåta internationell press att rapportera om situationen.

Niger har en ung befolkning, nästan hälften är under 15 år. Genomsnittsåldern i Niger är 44 år. Kvinnor blir systematiskt diskriminerade och ungefär 1 av 5 kvinnor genomgår könsstympning. Enligt Unesco:s beräkningar är 8 av 10 vuxna i Niger analfabeter.

I Nigers grundlag står det att plitik och religion ska vara två skilda områden, men år 2000 krävde delar av befolkningen att samhälle ska införa Sharia, islamsk lag. Det ledde till politiska motsättningar i landet. 90 procent av befolkningen tillhör sunni-islam.

Den 18 februari 2010 genomförs en militärkupp i Niger efter en längre period med politisk kris. Militärrådet håller sitt löfte om nyval av president 2011. Bland de som ställer upp i valet finns tidigare statsministern Seyni Oumarou, Hama Amadou samt oppositionsledare Mahamadou Issoufou, sistnämnda förlorade valet mot Tandja 2004. Issoufou vinner valet med 58 % av rösterna. 2012 står Niger åter inför en svältkatastrof, en tredjedel av befolkningen riskerar att stå utan mat. Regeringen ber den här gången omvärlden om hjälp.

Utöver att försäkra befolkningen om matsäkerhet är det en utmaning för regeringen att bevara freden med tuareg-nomaderna i norr samt att hantera hoten från al-Qaidas lokala grupp Aqim. Många av upproren som pågår i norr har stor tillgång till vapen. Säkerheten vid gränsövergångarna är dålig och Niger upplever att medlemmar i terrorgrupper från Mali och Nigeria kan förflytta sig fritt mellan länderna. 2013 tog Niger emot 40 000 flyktingar från Nigeria som blev utdrivna av islamistgruppen Boko Haram.

Vidare kritiseras Issoufou starkt för korruption och mediecensur. Presidentval kommer att hållas 2016. Den starkaste kandidaten, Amaodu, blev 2014 misstänkt för att vara en del av smugglingen av nigerianska spädbarn till Niger och Benin.

Alla nigerianska regeringar som får makten står inför stora utmaningar. Statens makt är begränsad till städerna och stora områden är laglösa. Kriminella gäng, narkotikasmugglare och islamistiska extremister rör sig fritt över landets gränser. Problemen förvärras av statens brist på resurser och den utbredda korruptionen.

Nigers roll inom säkerhetsrådet

Niger är just nu ett av säkerhetsrådets 10 icke-permanenta länder. 

Läs mer om säkerhetsrådet här

Niger är bland de fattigaste och minst utvecklade länderna i världen. Landet är helt beroende av det bistånd det får från andra länder och internationella organisationer som FN, Världsbanken och EU. Dessutom finns det utmaningar med hög befolkningstillväxt, regelbundna torka och terrorgrupper aktiva i området. Niger är medlem i flera internationella organisationer, inklusive Afrikanska unionen (AU), Economic Community of West African States (ECOWAS) och Organisationen för islamiskt samarbete (OIC). Niger gynnas också av nära relationer med sina grannar och andra väststater.

Nigers viktigaste handelspartner är Frankrike. Som tidigare koloni och fransktalande land påverkas Niger av vad Frankrike säger och gör. Niger har också några av världens största uranfyndigheter och exporterar mycket av detta uran till Frankrike, som behöver det för sina kärnkraftverk.

Niger har inga formella diplomatiska förbindelser med Israel och är mycket kritisk till Israels politik gentemot palestinierna. I säkerhetsrådet har Niger gjort det klart att israeliska planer på att annektera palestinska territorier utgör ett hot mot säkerheten i regionen och kan få stora konsekvenser för internationell fred och säkerhet.

Som medlem i säkerhetsrådet ingår Niger i A3, som är ett informellt samarbete mellan de tre afrikanska länder som alltid sitter som icke-permanenta medlemmar. Detta samarbete har utvecklats över tiden efter att flera afrikanska länder har sett ett behov av att tala med en samlad röst i frågor som rör Afrika och afrikanska intressen. Samarbetet har inte skrivits ned, och länderna är därför inte bundna av varandra. Niger är också medlem i Organisationen för icke-anpassade nationer (NAM) tillsammans med bland annat Iran, Indien, Kenya, St Vincent och Grenadinerna, Tunisien och Vietnam.

Nigers ställning i kärnvapenfrågan

Niger är positiva till atomavtalet med Iran och vill bevara det. Niger har ratificerat icke-spridningsfördraget och betonat FN:s säkerhetsråds otålighet med framstegen när det gäller att följa det. Niger har också tecknat ett säkerhetsavtal och tillhörande tilläggsprotokoll med International Atomic Energy Agency (IAEA). Avtalen gör det möjligt för IAEA att inspektera de kärntekniska anläggningar som länderna tillåter IAEA att besöka - även med kort varsel, och det förväntas att all användning av kärnteknik för civila ändamål kommer att rapporteras.

Niger står banken en kärnvapenfri zon i Afrika och en stödjande värmetopp runt den. Samtidigt betonar landet att användning av atomenergi-tillfredsställande ändamål är tillåtet i zonen. Niger har undertecknat avtalet om icke-spridning av kärnvapen, som antogs av FN: s generalförsamling 2017. Det förbjuder utveckling, testning, produktion och förvärv av kärnvapen. Landet har dock ännu inte juridiskt bundit sig till avtalet genom att ratificera det.

Mänsklig utveckling

8

186 av 188

Niger är nummer 186 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Nigers ekonomi baseras på tre saker: lantbruk, boskap och uran-utvinning. Befolkningen livnär sig främst på jordbruk. Torka, ökenspridning och en hög befolkningstillväxt har lett till att ekonomisk utveckling är en svår process. Svältkatastrofer är ett återkommande problem. När det förekommer torka, gräshoppssvärmar eller missväxt påverkas den redan sköra balansen kraftigt.

Nästan hälften av statens budget kommer från bistånd. Niger besitter en väsentlig mängd guld och olja. 2009 ingick landet i avtal med Kina som handlade om oljeutvinning och försäljning av olja. Förväntningarna på att landets intäkter skulle öka var höga men så har det inte blivit. Niger har en dåligt utbyggt infrastruktur, det vill säga vägar, elektricitet, flygplatser, ledningar, vilket försvårar förmågan att utnyttja sina naturresurser. Landet har en stor svart sektor som omfattar 70 procent av all ekonomisk verksamhet. Framförallt handlar det om olaglig och oregistrerad handel med grannländerna, särskilt med Nigeria. Det viktiga förhållandet till Nigeria gör att ekonomin i Niger är väldigt avhängande på hur situationen i grannlandet ser ut.

Niger har vanligtvis underskott när det gäller olika budgetar samt när det kommer till handelsbalans. Landet är starkt beroende av bistånd och internationella lån. Den huvudsakliga handeln är med Frankrike, följt av EU, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. Den ekonomiska utvecklingen hämmas av politiska konflikter, landets isolerade ställning, höga transportkostnader, ofruktbar mark och brist på kvalificerad arbetskraft.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Niger för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

26 083 660

mennesker i Niger

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 3 4 5 6 4

6,5

barn per kvinna i Niger

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40
41 42 43 44 45 46 47 48 49 50
51 52 53 54 55 56 57 58 59 60
61 62 63 64 65 66 67 68 69 70
71 72 73 74 75 76 77 78

78

barn som dör per 1000 levande födde i Niger

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

1

1 310

BNP per invånare i PPP-dollar i Niger

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer er undernärda i Niger

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

0

0,09

Ton CO2-utsläpp per invånare i Niger

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 8 0 10

8,0

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Niger

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

Ingen statistik tillgänglig
av 10 personer har tillgång til rent vatn i Niger

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 5 5
6 7 8 9 10

3,5

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Niger

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig

0,611

GII-indeksen i Niger

Työ