[[suggestion]]
Nordmakedonien
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Skopje

Etniska grupper

Makedoner 64,2 %, albaner 25,2 %, turkar 3,9 %, romer 2,7 %, serber 1,8 %, andra/ingen/ospecificerad 2,2 % (2002)

Språk

Makedonska (officiell) 66,5 %, albanska (officiell) 25,1 %, turkiska 3,5 %, romani 1,9 %, serbiska 1,2 %, annan 1,8 % (2002)

Religion

Makedonsk-ortodoxa 64,7 %, muslimer 33,3 %, andra kristna 0,37 %, andra/ingen/ospecificerad 1,63 (2002)

Befolkningsantal

2,128,262 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Parlamentarisk demokrati

Area

25 713 kvadratkilometer

Valuta

Denar

Bruttonationalinkomst per invånare

20 162 PPP$

Nationaldag

8 september

Andra landsidor

Geografi

Nordmakedonien (Tidigare Makedonien) är en inlandsstat mitt på Balkanhalvön och består av ett bergrikt landskap med djupa dalar. Landet har tre stora insjöar: Ohrid, Prespa och Dojran. Dessa gränsar till grannländerna. Ohridsjön uppskattas vara 5 miljoner år gammal och därmed en av världens äldsta insjöar. Landet har tre naturskyddsområden, som ligger i obebodda områden. Industristäder har fabriker från det socialistiska Jugoslavien som fortfarande används. Landets största miljöproblem är luftförorening och avfall. På sommaren har landet även lokala vattenförsörjningsproblem på grund av sitt varma Medelhavsklimat. Begränsningar i vattenkonsumtionen är därför vanligt under varma perioder.

Historia

Genom historien har många människor stridit om makten i Nordmakedonien. Området har bland annat varit en del av Alexander den stores rike, Bysans och det Osmanska riket. Efter balkankriget delades Nordmakedonien upp mellan Grekland, Bulgarien och Serbien. Under andra världskriget var landet ockuperat av Bulgarien och Italien. Efter kriget blev Nordmakedonien en av sex delrepubliker i forna Jugoslavien, som leddes av Josip Broz Tito. På slutet av 1980-talet ledde kommunismens fall i Östeuropa, och Titos död, till att flera av delrepublikerna förklarade sig självständiga. År 1991 gjorde Nordmakedonien detta och var den enda staten i det tidigare Jugoslavien som blev självständig på ett fredligt vis. I början av 2000-talet blev det emellertid nästan inbördeskrig mellan slavisktalande makedonier och albaner. Den albanska minoriteten identifierade sig inte som makedonier då området var en del av Jugoslavien, och ställde krav på större inflytande. 2001 ingicks ett fredsavtal som gav landets minoriteter fler rättigheter.

Ekologiskt fotavtryck

1 7

1,8

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Nordmakedonien genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 1,8 jordklot

Samhälle och politik

Nordmakedonien är en parlamentarisk demokrati. Parlamentet väljs vart fjärde år och presidenten väljs vart femte år. Konflikten mellan makedonierna och albanerna har länge dominerat politiken. Efter fredsavtalet 2001 har konstitutionen ändrats så att albanerna fått fler rättigheter och större inflytande. Idag går den politiska skiljelinjen främst mellan det makedonska nationalistiska regeringspartiet, VMRO-DPMNE, och oppositionen socialdemokratiska spetsen, SDSM. Makedonien vill gå med i Nato och EU. Båda har stoppats av Grekland, som tror att "Makedonien" är namnet på en grekisk provins, och att landet bör kallas något annat.

2019, efter en långvarig namnkonflikt med Grekland bytte Makedonien till Nordmakedonien. Det kom att öppna för medlemskap i NATO (mars 2020) och för förhandlingar om ett framtida medlemskap i EU. Så sent som November 2020 blockerades däremot förhandlingarna av Bulgarien som menar att den nordmakedonska staten tolererar rasism och hat gentemot bulgarer. 
 

Mänsklig utveckling

15

76 av 188

Nordmakedonien är nummer 76 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Trots att Nordmakedonien haft en relativt god tillväxt under början av 2000-talet är landet fortfarande på en lägre ekonomisk nivå än när det var en del av Jugoslavien. Ekonomin är känslig för svängningar i världen och stoppades exempelvis under eurokrisen 2012. Jordbruk och industri var länge stora industrier, men under de senaste åren har tjänstesektorn vuxit. Arbetslösheten är bland de största i Europa och unga drabbas särskilt hårt. Nästan en tredjedel av befolkningen beräknas vara fattiga av Världsbanken (2013). Många invånare är beroende av pengar från släktingar som arbetar utomlands, eller inkomster från den informella ekonomin.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Nordmakedonien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

2 085 679

mennesker i Nordmakedonien

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 3

1,4

barn per kvinna i Nordmakedonien

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5

5

barn som dör per 1000 levande födde i Nordmakedonien

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

6

20 162

BNP per invånare i PPP-dollar i Nordmakedonien

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

3 2 3 4 5
6 7 8 9 10

0,3

av 10 personer er undernärda i Nordmakedonien

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 2

3,28

Ton CO2-utsläpp per invånare i Nordmakedonien

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 0 9 10

7,0

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Nordmakedonien

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
6 7 8 0 10

8,0

av 10 personer har tillgång til rent vatn i Nordmakedonien

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 4 5
6 7 8 9 8

9,8

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Nordmakedonien

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig

0,134

GII-indeksen i Nordmakedonien

Jobb