[[suggestion]]
Norge
 
Norge

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Oslo

Etniska grupper

Norska 81,5 % (inkluderar cirka 60 000 samer), övriga europeiska 8,9 %, övriga 9,6 % (2021)

Språk

Bokmal (officiell), nynorsk (officiell), små samisk- och finsktalande minoriteter; notering - samiska har tre dialekter: lule, nordsamiska och sydsamiska. Samiska är ett officiellt språk i nio kommuner i Norges tre nordligaste län: Finnmark, Nordland och Troms

Religion

Norges kyrka (evangelisk-luthersk) 68,1 %, muslimer 3,4 %, katoliker 3,1 %, övriga kristna 3,8 %, övriga 9,6 %, ospecificerade 15,4 % (2020)

Befolkningsantal

5,509,591 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Konstitutionell monarki

Area

385 186 kvadratkilometer

Valuta

Norsk krona

Bruttonationalinkomst per invånare

114 899 PPP$

Nationaldag

17 maj

Andra landsidor

Geografi

Norges kustlinje är mer än 250 mil lång och landet är mindre än 6 km brett på det smalaste stället. Kusten karaktäriseras av fjordar som bildades under den senaste istiden. I inlandet finns flera mindre bergskedjor och skogar, med lågt liggande slättområden i landets mitt. Klimatet är varmare än det nordliga läget antyder, tack vare den varma Golfströmmen som löper längs kusten. Det finns skillnader mellan landsdelarna, med ett torrt, kallt inlandsklimat i landets östra delar, ett fuktigare och mer tempererat kustklimat i väster, och ett arktiskt, kallt klimat i norr.

Delar av landet drabbades av de radioaktiva utsläppen från Tjernobylolyckan 1986, och vissa områden kämpar fortfarande med efterverkningarna. Norge är ett av de länder i världen som släpper ut mest CO i förhållande till befolkningen.

Historia

Norge styrdes under många århundraden av småkungar som regerade över mindre områden. På 900-talet enade Harald Hårfagre landet till ett rike. Under de kommande 400 åren erövrade de norska vikingarna Island och Grönland och gjorde räder över stora delar av Europa. Norge var vid denna tid en viktig handelsmakt.

Landet drabbades hårt av digerdöden i mitten av 1300-talet då nästan hälften av befolkningen dog. Från slutet av 1300-talet fram till början av 1900-talet var Norge i union med Danmark, och därefter i union med Sverige. Först 1905 blev landet självständigt.

Norge var som utgångspunkt neutralt under båda världskrigen, men ockuperades av Tyskland under andra världskriget. Efter det lämnade landet sin officiella neutralitet. Efterkrigstiden präglades av återuppbyggnaden av landet och utvecklingen av en stark välfärdsstat. Norge röstade nej till medlemskap i EG 1972 och EU 1994. Efter det att landet började utvinna olja på 1970-talet växte ekonomin snabbt.

Ekologiskt fotavtryck

1 2 3 3

3,4

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Norge genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 3,4 jordklot

Samhälle och politik

Norge är en konstitutionell monarki men idag har kungen främst symboliska plikter och rättigheter. Den verkliga makten ligger hos parlamentet (Stortinget) som väljs för fyra år i taget. Majoriteten i Stortinget bildar regering. Norge har liksom övriga Skandinaviska länder en stark socialdemokratisk tradition, men de senaste årtiondena har partier på högersidan fått större och större uppslutning.

Levnadsstandarden i Norge är bland de högsta i världen, med mycket höga levnadskostnader och ett omfattande skatte- och avgiftssystem. Landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med gratis utbildning, god hälsovård och goda social- och trygghetssystem. Hur detta system kommer att finansieras när oljan tar slut har blivit en av de största stridsfrågorna i norsk politik.

Skattepolitik, ökande invandring och statens roll i näringslivet är andra centrala frågor. Norge är bland de främsta i världen när det gäller jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det bor över 60 000 samer i Norge. Sametinget ligger i Karasjok och öppnades första gången år 1989.

 

 

Mänsklig utveckling

19

2 av 188

Norge är nummer 2 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Innan olja upptäcktes i Norska havet på 1960-talet var Norge en marin-, jordbruks- och fiskenation, och majoriteten av befolkningen arbetade inom dessa sektorer.

Under de senaste årtiondena har oljeindustrin dominerat norskt näringsliv och den traditionella industrin har gått tillbaka. Den ekonomiska utvecklingen har varierat i linje med oljepriserna på världsmarknaden. För att motverka effekten av dessa svängningar bildade regeringen 1995 en särskild fond, där merparten av vinsten från oljeindustrin skulle investeras utomlands. Oljeinkomsterna och utvecklingen av tjänstesektorn har gjort Norge till ett av länderna med den högsta bruttonationalprodukten (BNP) per capita i världen. Olja- och gassektorn står för omkring 25 procent av landets BNP.

Norge har goda förutsättningar för fiske och uppfödning av fisk och skaldjur. Fisk är även en av landets viktigaste exportvaror, efter olja och gas. Staten har fortsatt stora ägarintressen i näringslivet men de senaste åren har det varit en gradvis privatisering inom specifika områden, som bland annat telekommunikation och kollektivtrafik. Även norsk ekonomi märkte av den globala finanskrisen 2008 men konsekvenserna var mindre dramatiska än i de flesta andra länder.

Norges relationer till länderna i säkerhetsrådet

Norge är en av de icke-permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd. Läs mer om säkerhetsrådet här

Norge har en nära relation till väst och är medlem i Nato. Norska myndigheter anser att USA är landets viktigaste allierade. Samtidigt har USA flera utrikespolitiska mål som Norge inte stödjer. Norge har också en nära relation med andra Natoländer i säkerhetsrådet, till exempel Storbritannien och Frankrike.

Norge är ett grannland till Ryssland och har ett intresse av att inte öka spänningarna i gränsområdet i norr. Förhållandena har trots det blivit mer spända under de senaste åren, med upprustning och fler militära övningar på båda sidor. Norges förbindelser med Kina kännetecknas av en balans mellan ekonomiska handelsintressen å ena sidan och kritik mot Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna å andra sidan.

Norges ställning i kärnvapenfrågan

Norge stöder EU:s gemensamma uppfattning kring att kärnkraftsavtalet med Iran måste uppehållas. De var emot att USA skulle dra sig ur avtalet och oroade sig för att Iran skulle fortsätta med aktiviteter som stred mot avtalets skyldigheter. Norge vill att alla inblandade parter ska enas om något liknande kärnkraftsavtalet med Iran från 2015, och efterlyser förtroendeskapande åtgärder, dialog och efterlevnad av ingångna avtal.

Även om EU har varit positivt inställd till att rädda kärnkraftsavtalet med Iran, behåller unionen sin starka kritik mot landets militära missilprogram och engagemang i regionala konflikter som i Syrien, Jemen och Irak. Tidigare under år 2019 antog EU också sanktioner mot individer och organisationer i Iran som de tror ligger bakom försök att döda iranska dissidenter som lever i exil i Europa.

Norge är för nedrustning av kärnvapen och kan vara positivt inställd till inrättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Regeringen anser att icke-spridningsfördraget är en hörnsten i arbetet med kärnvapennedrustning, men har inte anslutit sig till avtalet om förbud mot kärnvapen eftersom inget av kärnvapenländerna stöder det.
 

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Norge för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

5 474 360

mennesker i Norge

Barn per kvinna

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 4

1,5

barn per kvinna i Norge

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2

2

barn som dör per 1000 levande födde i Norge

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

Ingen statistik tillgänglig

114 899

BNP per invånare i PPP-dollar i Norge

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 4 5 6

6,73

Ton CO2-utsläpp per invånare i Norge

Hälse

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
6 7 8 9 9

9,9

av 10 personer har tillgång til rent vatn i Norge

Utbildning

Skolegang

Hvor mange år er det forventet at ett barn går på skole?

14

er forventet antall år i skolen i Norge

Jämlikhet

Fördelning mellan könen

Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet

Ingen statistik tillgänglig

0,016

GII-indeksen i Norge

Jobb