[[suggestion]]
Surinam
 

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Paramaribo

Etniska grupper

Hindustani 37 %, kreol 31 %, javaneser 15 %, maroons 10 %, amerikaindianer 2 %, kineser 2 %, andra/ospecificerad/ingen 3 %

Språk

Nederländska (officiell), engelska, sranang tongo, karibisk hindustani, javanesiska

Religion

Hindu 27,4 %, protestanter 25,2 %, katoliker 22,8 %, muslimer 19,6 %, folktro 5 %

Befolkningsantal

614,749 (Juli 2021)

Demokrati och statsskick

Republik

Area

163 821 kvadratkilometer

Valuta

Surinamesisk dollar

Bruttonationalinkomst per invånare

16 676 PPP$

Nationaldag

25 november

Andra landsidor

Geografi

Nästan 90 procent av Surinam består av tropisk regnskog som nästan är ogenomtränglig och därmed bor majoriteten av befolkningen längs kusten. Genom regnskogen rinner flera floder och skogen har över 2000 träarter. Den biologiska mångfalden är stor men både floran och faunan i landet hotas av landets utveckling. Däggdjursfaunan är rik och i Surinam lever bland annat apor, myrslokar, hjortar, jaguarer och bältdjur. Nära 700 fågelarter är registrerade i landet med bland annat papegojor, kolibrier och 50 arter av örnar och falkar. Det finns också många ormar och amfibier i Surinams regnskog.

Den nordliga delen av landet består av lågland och längs kusten växlar det mellan sandstränder, mangroveskogar och träskmark. I söder ligger en del av Guyanahöglandet. Klimatet är fuktigt året runt med en jämn temperatur runt 27 grader.

Miljöproblemen i Surinam är avskogning och förorening i en del floder på grund av gruvaktivitet.

Historia

När spanjorerna "upptäckte" kusten år 1498 var området tunt befolkat av karibie- och arawakindianer. Området blev dock inte intressant förrän på 1600-talet då kakao-, socker-, kaffe- och bomullsplantage grundades. I dessa plantager användes afrikanska slavar. År 1667 bytte Storbritannien rättigheterna över Surinam med Nederländerna i utbyte för Niew Amsterdam (New York). Nederländerna lade lite vikt på kolonin där slavuppror var mycket utbrett. När slaveriet förbjöds år 1863 emigrerade ett stort antal arbetare från Indien, Java och Kina, något som gjorde Surinams befolkning mycket heterogent. År 1954 fick Surinam inre självstyre och år 1975 full självständighet. På grund av de dåliga utsikterna för skolgång, arbete och social säkerhet lämnade ungefär halva befolkningen landet efter självständigheten för att pröva lyckan i Nederländerna.

Samtidigt har Surinams frigörelsearmé sedan år 1984 drivit en väpnad konflikt och genomfört sabotage från grannlandet franska Guyana. Etniska motsättningar och korruption är några av orsakerna till att det år 1986 bröt ut ett inbördeskrig i Surinam. Detta tog slut år 1992 genom ett fredsavtal. 

Ekologiskt fotavtryck

1 5

1,6

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i Surinam genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 1,6 jordklot

Samhälle och politik

Efter självständigheten klarade inte regeringen med att få landet snabbt på fötter vilket orsakade en statskupp år 1980. Ett radikalt reformprogram sattes ingång och USA och Nederländerna suspenderade all ekonomiskt och militärt samarbete. Internationell press gjorde att ett val hölls år 1987. En ny statskupp genomfördes år 1990 men nya val hölls igen år 1991 där den koalitionen som vann har suttit vid makten, förutom vissa perioder, oavbrutet fram till idag.

Den nya regeringen återupprättade freden, reducerade militärens makt och satsade på ett nära samarbete med Nederländerna. Regeringen genomförde också drastiska ekonomiska åtstramningar som berömdes av den internationella valutafonden (IMF) men som resulterade i en ökad fattigdom.

Mänsklig utveckling

14

97 av 188

Surinam är nummer 97 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

Ekonomin i Surinam domineras av mineralutvinning. Exporten av aluminium, guld och olja står för 85 % av exporten och 25 % av landets inkomster. Landet har i många år mottagit ett betydande ekonomiskt bistånd från Nederländerna. Endast 0,5 % av landytan är brukad och jordbruket står för 10 % av landets bruttonationalprodukt (BNP). Surinam hade god ekonomisk tillväxt år 2007 och 2008 men föll år 2009 för att sedan åter bli positiv igen år 2010. Trots detta kämpar landet med inflation och stora utgifter.  

Surinam har outnyttjad potential i flera näringar. Landet har vacker natur och kan bli ett stort turistland. Vattenkraft och skogsindustrin är andra näringar som kan byggas ut. Det finns även stora förekomster av guld i de centrala delarna av landet. Surinam har också olja och produktionen av råolja har ökat kraftigt det senaste decenniet.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Surinam för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

591 798

mennesker i Surinam

Barn per kvinne

Talet visar hur många barn som föds per kvinna.

1 2 2

2,3

barn per kvinna i Surinam

Barnadödlighet

Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17 18

18

barn som dör per 1000 levande födde i Surinam

Fattigdom

BNP per invånare

Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

 

5

16 676

BNP per invånare i PPP-dollar i Surinam

Undernärd befolkning

Andelen av befolkningen som är undernärda.

9 2 3 4 5
6 7 8 9 10

0,9

av 10 personer er undernärda i Surinam

Klimat

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 4

4,56

Ton CO2-utsläpp per invånare i Surinam

Hälse

Vaksine

Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger

1 2 3 4 5
6 7 8 9 10

4,5

av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Surinam

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
6 7 8 9 10

5,6

av 10 personer har tillgång til rent vatn i Surinam

Utbildning

Läs- och skrivkunnighet

Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.

1 2 3 4 5
6 7 8 9 4

9,4

av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Surinam

Likestilling

Työ