Turkiet
Turkiet ligger på gränsen mellan Europa och Asien, en position som gett landet en nyckelroll i förhållandet mellan de två världsdelarna.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Ankara
-
Etniska grupper
- Turkar 70-75%, kurder 19%, andra minoriteter 7-12% (2016)
-
Språk
- Turkiska, kurdiska, dimli, azeri, kabardian
-
Religion
- Muslimer 99,8 %, andra/ospecificerad/ingen 0,2 %
-
Befolkningsantal
- 82,482,383 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Republik
-
Area
- 783 562 kvadratkilometer
-
Valuta
- Turkisk lira
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 37 274 PPP$
-
Nationaldag
- 29 oktober
-
Andra landsidor
Geografi
I söder och norr har Turkiet långa kuster mot Medelhavet och Svarta havet som är populära resmål för turister från hela Europa. I öster bildar branta berg naturliga gränser mot grannländerna Irak och Iran. Bergsområden dominerar också det mesta av inlandet där den genomsnittliga höjden är 1000 meter över havet. I de västra delarna av landet består landskapet av låglänta slättområden som är ideala för jordbruk. Turkiet är beläget mellan flera tektoniska plattor, vilket har lett till frekventa jordbävningar, ofta med katastrofala följder. Klimatet är mycket varierat, med ett tempererat Medelhavsklimat i sydväst och ett kallt inlandsklimat i bergsområdena i nordost. Turkiet står inför stora miljöproblem – jorderosion har skadat mer än hälften av landets åkermark och luftföroreningarna i städerna har ökat dramatiskt under senare år. Dålig statlig styrning har också inneburit att många företag har haft möjlighet att fritt släppa ut giftiga kemikalier i floderna.
Historia
Dagens Turkiet är den sista resten av det Osmanska riket, som under perioden 1300-1550 var ett av världens mäktigaste imperier. Riket grundades i slutet av 1200-talet då mongolerna hade fördrivit de flesta muslimer i dagens Iran och Irak till Turkiet, där de enades under Osman I. När det var som störst omfattade det osmanska riket hela Nordafrika, huvuddelen av sydöstra Europa och stora delar av Asien. På 1800-talet gick imperiet in i en långvarig svacka och förlorade allt fler områden. Efter att ha deltagit på den förlorande sidan i första världskriget (1914-1918) kollapsade riket, och 1924 blev resterna omgjorda till den turkiska republiken, grundad av Mustafa Kemal – Atatürk (vilket betyder turkarnas fader). Alla religiösa delar av staten togs bort, och en absolut åtskillnad mellan stat och religion blev inskriven i den nya konstitutionen. Atatürk dog 1938, men partiet han grundade satt kvar vid makten fram till 1950, när det demokratiska partiet (DP) kom till makten. De följande tre decennierna präglades av politisk oro och militären ingrep och avsatte av olika anledningar regeringarna 1960, 1971 och 1980. 1984-1999 var det fullt krig i landets östra regioner mellan den turkiska armén mot den kurdiska PKK-gerillan. PKK vill bryta sig loss från Turkiet och skapa en självständig, kurdisk stat.
Kurder på flykt från Operation Anfal i norra Irak under Saddam Husseins styre. Foto: Jan Sefti/Flickr
Kurderna är den fjärde största folkgruppen i Mellanöstern och lever i ett område som täcker delar av Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Detta område kallas Kurdistan. Kurderna har blivit och blir utsatta för olika former av förtryck, och många kurder kämpar för ett självständigt Kurdistan. Detta har skapat konflikt mellan kurdiska grupper och de fyra stater som kontrollerar de kurdiska områdena.
Ekologiskt fotavtryck
2,0
Samhälle och politik
Turkiet styrs av en folkvald president och en regering som utses av parlamentet. Turkisk politik uppvisar oenighet huruvida landet ska vara sekulärt eller om religionen ska spela en viktigare roll. Den turkiska politiken präglas av spänningarna mellan politikerna och starka statliga institutioner som rättsväsendet och armén. Domstolarna ser det som sin uppgift att fortsätta det anti-religiösa arvet från landsfadern Kemal Atatürk, och har vid upprepade tillfällen förbjudit politiska partier som visat minsta tecken på att blanda religion och politik. Armén har stort inflytande på det nationella säkerhetsrådet, som är det högsta organet för Turkiets säkerhetspolitik. Ändringar i grundlagen har gjort att militären och domstolarnas möjlighet att lägga sig i politiken har minskat. Sedan början av 2000-talet har det moderata islamiska rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) haft störst uppslutning. De senaste åren har AKP blivit mer och mer auktoritärt, och många turkar är rädda att demokratin håller på att försvinna. Turkiet är ett socialt splittrat land med stora skillnader i utbildnings- och inkomstnivåer mellan statsbefolkningen i västra Turkiet och de mindre landsbygderna i östra Turkiet. Den kurdiska minoriteten i öst utgör nästan 20 procent av befolkningen och har varit diskriminerad under flera år.
Ett växande missnöje över president Erdogans auktoritära styre ledde till att regimkritiska delar av den turkiska militären försökte genomföra en statskupp i juli 2016. Kuppförsöket slogs snabbt ner och många soldater, generaler och admiraler arresterades.
Turkiet har blivit en av parterna i kriget i Syrien, som en del av alliansen som gör luftangrepp mot Den islamiska staten (IS) . I det sammanhanget har kampen mot PKK och kurderna intensifierats. Över två miljoner syrier har flytt till Turkiet, som länge har arbetat för att få bli medlem i EU. På grund av flyktingströmmen till Europa har EU och Turkiet ingått ett avtal. Avtalet innebär bland annat att Turkiet ska begränsa antalet flyktingar som flyr vidare från Turkiet till Europa, mot att samtalen om ett turkiskt EU-medlemskap återupptas.
Mänsklig utveckling
46 av 188
Ekonomi och handel
En grundläggande del av ideologin hos Atatürk, det moderna Turkiets grundare, var att staten skulle kontrollera större delen av ekonomin. Under 1980-talet påbörjades en privatisering av vissa statsägda företag, men staten är fortfarande en viktig ekonomisk aktör i landet. Privatiseringen följdes inte upp med en tillräcklig lagstiftning vilket har lett till mycket omfattande korruption i landet. Vissa beräkningar tyder på att den svarta ekonomin kan utgöra så mycket som 50 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). De senaste åren har massproduktion av bilar och elektronik tagit över allt större delar av ekonomin, samtidigt som jordbrukets andel har minskat. Landet är dock fortfarande en av världens största jordbruksproducenter och är självförsörjande på livsmedel. Turkiet har haft en stabil ekonomisk tillväxt genom 2000-talet med undantag för nedgången som följde den globala finanskrisen 2008-2009.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Turkiet för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
85 816 199
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
9
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
37 274
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
4,84
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
9,6
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
9,7
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet