[[suggestion]]
USA
 
USAs flagg

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Washington

Språk

Engelska 82,1 %, spanska 10,7 %, andra indoeuropeiska språk 3,8 %, asiatiska och stillahavsspråk 2,7%, andra 0,7 %. På Hawai är hawaiiska officiellt språk. (2000)

Religion

Protestanter 51 %, romersk-katoliker 24 %, mormoner 1,7 %, andra kristna 1,6 %, judar 1,7 %, muslimer 0,6 %, andra/ospecificerat/ingen 18,6% (2007)

Befolkningsantal

333,299,583 (September, 2021)

Demokrati och statsskick

Konstitutionell federal republik

Area

9 831 510 Km2

Valuta

Dollar

Bruttonationalinkomst per invånare

63 544 PPP$

Nationaldag

4 Juli

Andra landsidor

Geografi

USA är världens fjärde största land. Landskapet är varierat, med slätter som sträcker sig från Atlanten mot skogsklädda kullar i öster. Mississippi-Missourifloden, världens fjärde största flodsystem, flyter genom hela USA och rinner ut i Mexikanska golfen. Stora slätter karaktäriserar landskapet väster om bergskedjan Klippiga bergen. Områdena väster om bergskedjan domineras av öken och platåliknande klippformationer som Grand Canyon. Sierra Nevada-bergen sträcker sig längs Stillahavskusten, parallellt med Klippiga bergen. Mount McKinley på 6 194 meter över havet är landets högsta berg och beläget i Alaska. Största delen av USA har ett tempererat klimat, men det tropiska klimatet dominerar i Hawaii och Florida medan Alaska har ett arktiskt klimat.

Användning av konstgödsel och bekämpningsmedel förorenar grundvattnet, och brist på dricksvatten i vissa områden kräver reglering av konsumtionen. I delstaten Kalifornien har det varit torka sedan 2011. USA är även ett av de länder i världen som har högst koldoixidutsläpp.

Historia

Urbefolkningen i Nordamerika, ursprungligen från Eurasien, bosatte sig i landet för flera tusen år sedan. Fram till dess att landet koloniserades av européerna på 1500-talet bodde urbefolkningen i flera hundra olika stamgemenskaper.

När Kristoffer Columbus upptäckte Amerika 1492 trodde han att han befann sig i Indien och började därför kalla urbefolkningen indianer. Landet koloniserades av Europa från 1500-talet, som också förde slavar från den afrikanska kontinenten. Landet har därför varit, och är fortfarande, ett mycket mångkulturellt samhälle bestående av människor från olika delar av världen. Under och efter kolonialismen upplevde urbefolkningen att dödas, förtryckas och fördrivas.

1776 lösrev sig 13 kolonier vid Atlantkusten från Storbritannien, vilket ledde till bildandet av USA. 1861 bröt inbördeskrig ut mellan de nord- och sydstaterna. Sydstaterna gav upp 1865, vilket ledde till att slaveriet avskaffades. Inbördeskriget var viktigt för strategi och vapenutveckling, och under första världskriget stärktes USA:s rykte som en militärmakt. USA deltog på de allierades sida under andra världskriget. Efter kriget blev landet den första permanenta medlemmen i FN: s säkerhetsråd.

Läs mer om säkerhetsrådet på fn.se

Under efterkrigstiden blev USA världens mäktigaste nation. Landet bidrog med politiskt och ekonomiskt stöd till länder som måste återuppbyggas i Västeuropa. Målet var att stoppa Sovjetunionens kommunistiska inflytande. Parallellt med detta skedde också en militär kapplöpning och upprustning. Denna maktkamp kallas det kalla kriget. Det uttrycktes i Korea- och Vietnamkriget, Kubakrisen och kärnvapnet.

Under Bush-administrationen drabbades USA 2001 av en av världens mest kända terrorattacker. I kölvattnet av detta placerade USA ut militära styrkor i flera länder i Mellanöstern och inledde en aggressiv utrikespolitik med det övergripande målet att bekämpa terrorister.

Økologiske fotavtrykk

1 2 3 4 7

4,8

Om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som en invånare i USA genomsnittligt konsumerar skulle vi behöva 4,8 jordklot

Samhälle och politik

USA är en federal republik bestående av 50 delstater. De federala myndigheterna (presidenten, regeringen m.fl.) ansvarar för bland annat utrikespolitik, försvar, medborgerliga rättigheter, tull och post, centralbanken samt reglering av handeln mellan delstaterna.

Delstaternas ansvar är främst den allmänna lagstiftningen. Konstitutionen från 1787 gäller fortfarande, men med vissa kompletterande bestämmelser. USA har ett flerpartisystem där demokrater och republikaner dominerar. USA:s kongress består av två kamrar, senaten och representanthuset. Presidenten är både regeringschef och överbefälhavare och kan inlägga veto mot lagförslag från kongressen. I januari 2017 tillträdde USA:s nuvarande president, den kontroversielle republikanen, Donald Trump. Nästa val i USA hålls den 3 november år 2020.

Rättssystemet i landet är komplicerat eftersom var och en av de 50 delstaterna har olika rättssystem. USA är en nation byggd på invandring som består av många etniska grupper. Andelen invånare med europeiska anor minskar medan den latinamerikanska befolkningen stadigt ökar.

Utrikespolitik

USA har militära styrkor utplacerade i alla världsdelar och har vapenhandel med många andra länder. Inget annat land har en lika stor militär slagkraft, mycket tack vare USAs teknologiska framgångar. Som en stormakt har USA intressen över hela världen. USA handlar mycket med andra länder och som ett av världens rikaste länder kan USA, i varierande grad, sätta press på andra länder i säkerhetsrådet.

Amerikansk utrikespolitik sätter de mänskliga rättigheterna och frihet högt, men dessa värden hamnar ibland i konflikt med landets egenintresse. USA är aktivt involverad i många länder för att stötta USA-vänliga regeringar eller för att motverka de regeringar som är kritiska mot USA. Detta görs i form av pengar, vapen, tränings- eller utbildningsprogram, och ibland med direkta militära interventioner.

USA är ett av världens mäktigaste land och arbetar aktivt för att förbli det. Ett exempel är USA:s militära budget: skapar man en lista över de 8 länder som lägger mest pengar på militären är USA högst upp - och lägger mer pengar på militären än de andra sju länderna tillsammans.

Förbindelser med andra länder i säkerhetsrådet

USA anses vara världens ledande supermakt och arbetar aktivt för att landet ska förbli så. USA har militära styrkor utplacerade på de flesta kontinenter och handlar med varor och militär utrustning med väldigt många länder. Ingen annan stat har samma militära styrka, till stor del tack vare USA:s överlägsna teknik och stora försvarsbudget.  USA själva lägger mer pengar på sin militär än de sju nästkommande länderna i världen tillsammans.

USA har en ledande roll i väst, och i FN arbetar USA vanligtvis nära med två av de europeiska vetorätten i säkerhetsrådet - Storbritannien och Frankrike. Särskilt Storbritannien är en frekvent anhängare av USA i olika säkerhetsfrågor i FN.

Förhållandena mellan USA och Ryssland försämrades åren efter 2012. Detta inkluderade som ett resultat av utvecklingen i Ukraina och Rysslands annektering av Krimhalvön. Efter att Biden tillträdde som president i USA 2021 har USA och Ryssland inlett samtal om förnyelse av föråldrade kärnkraftsavtal mellan länderna.

I Mellanöstern har USA de senaste åren varit särskilt kritiska till Rysslands stöd till president Assad i det syriska inbördeskriget. USA har också kritiserat Ryssland för att stödja Iran i olika regionala konflikter. Rysslands skydd av Iran i säkerhetsrådet blev en del av USA:s motivering för att dra sig ur kärnkraftsavtalet med Iran 2018.

Kinas makt växer, både ekonomiskt och militärt, och USA uppfattar Kina som ett hot mot dess ledande maktposition i världen. Under de senaste åren har länderna haft ett handelskrig mot varandra där de lägger strafftullar på olika varor. Förhållandet mellan USA och Kina präglas därför av kritik och konkurrens, men också av ömsesidigt ekonomiskt beroende.

USA är en nära allierad till Israel. Israels önskemål i Mellanöstern påverkar USA:s politik i Mellanöstern och USA:s röstning i säkerhetsrådet. Situationen är dock inte alltid lika hjärtlig och till exempel USA är för närvarande kritisk till Israels ökade fokus på handel med Kina. Denna handel omfattar både köp av kinesisk högteknologi och upprättande av avtal som kommer att öppna för kineserna att driva Israels tre största civila hamnar (Haifa, Eilat och Ashod). Eftersom alla dessa hamnar ligger nära viktiga militära installationer, befarar amerikanerna att en kinesisk närvaro kommer att utgöra ett framtida hot om spionage mot både Israel och USA.

Ställning i kärnvapenfrågan

Obama-administrationen var med och förhandlade om kärnkraftsavtalet med Iran 2015. När USA ensam drog sig ur avtalet i maj 2018 kopplades Trump-administrationens argument både till innehållet i avtalet och till iransk utrikespolitik i allmänhet .

År 2021 tog Joe Biden över som president i USA, med löften om att ändra USA:s politik mot Iran, så som den genomfördes under Trump. Med Biden som president är USA:s ståndpunkt att de gärna återvänder till kärnkraftsavtalet från 2015, men under förutsättning att Iran följer allt innehåll i avtalet först.

USA kan hävda att delar av kärnkraftsavtalet håller på att bli föråldrade. När kärnkraftsavtalet undertecknades 2015 var kapaciteten i Irans kärnkraftsprogram sådan att landet skulle ha behövt över ett år för att slutföra en kärnvapenbomb, om de hade gått med på det. Idag beräknas kapaciteten så att Iran bara behöver tre månader.

USA vill ingå ett kompletterande avtal. I detta kompletterande avtal vill de begränsa Irans växande missilarsenal, och det stöd Iran ger milisgrupper i regionen. Förutom förhandlingarna om hur parterna kommer att följa kärnkraftsavtalet diskuteras frågor så som:

- Irans växande arsenal av missiler

- Irans förbindelser med milisgrupper i regionen

- Irans kränkningar av de mänskliga rättigheterna

- Bör EU eller FN ha en förmedlande roll i förhandlingarna?

- Ska Irans regionala fiender, som Israel och Saudiarabien, ingå i en större dialog om fred och nedrustning?

I sin motivering för att dra sig ur kärnkraftsavtalet 2018 var USA kritisk till Irans roll i Mellanöstern i allmänhet. De tror att Iran är en rånregim som destabiliserar regionen genom att stödja miliser som Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och Houthierna i Jemen. Iran ger också stöd till olika terrorgrupper och använder sitt missilprogram för att sprida osäkerhet och hot mot internationell sjöfart i regionen. Iran gör allt detta genom att använda oljepengar, som landet har fått mer av sedan kärnkraftsavtalet undertecknades och tidigare ekonomiska sanktioner upphävdes. Trump-administrationen trodde att gränsen hade nåtts och att det därför var dags att konfrontera Iran på det hårda sättet för landet att ändra sin politik.

De ekonomiska sanktioner mot Iran som USA återinförde förde USA till en kollisionskurs med de andra länder som deltog i tecknandet av kärnkraftsavtalet 2015.

När det gäller frågan om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern anser USA att Irans kärnkraftsprogram för närvarande är en mycket viktigare fråga att hantera än Israels eventuella nedrustning. Israel är det enda landet i Mellanöstern som har kärnvapen. USA håller med Israel om att ett antal regionala konflikter måste lösas innan zonen kan bli verklighet, och USA tackade nej till inbjudan att delta i den första konferensen om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern organiserad av FN: s generalsekreterare i november 2019. antog ett politiskt uttalande och kommer att fortsätta att träffas årligen.

På global nivå är USA tillsammans med Ryssland världens ledande kärnvapenstat och det svenska forskningsinstitutet SIPRI utgår från att landet för närvarande har ca. 5800 kärnvapenspetsar i sin arsenal. Detta är ca. 82 procent färre kärnvapen än USA hade när det kalla kriget var som värst. Minskningen av antalet vapen beror på både bilaterala avtal som ingåtts med Sovjetunionen och senare Ryssland, och ett allmänt bättre avväpningsklimat mellan de två stormakterna åren efter 1990.

Nu verkar det dock som att USA också anser att det är nödvändigt att säga upp nedrustningsavtal och utveckla nya kärnvapen för att möta framtida hot. Detta innebär för USA att bland annat utveckla ett nytt och bättre missilförsvar för att kunna motstå ryska och kinesiska kärnvapenhot, liksom utveckling av nya medeldistansmissiler. När USA drog sig ur det så kallade INF-avtalet i augusti 2019-som förbjuder landbaserade medeldistansmissiler-berodde det delvis på att de trodde att Ryssland redan hade brutit avtalet, och för att Kina med sina befintliga medeldistansmissiler var omfattas inte av det. I sina framtida vapenprogram vill USA också bygga kärnvapen med lägre explosiv kraft, vilket kan göra vapnen lämpliga för användning mot militära mål. Enligt många kommer detta att sänka tröskeln för att vapnen faktiskt ska användas i krig.

USA är starkt kritisk till fördraget om icke-spridning av kärnvapen och anser att det stigmatiserar länder som fortfarande anser att världen är så osäker att kärnkraftsavskräckning är nödvändig. Avtalet bidrar inte till dialog, och USA anser att kärnvapennedrustning endast kan uppnås om man strävar efter ett bredast möjligt avtal på vägen framåt.

 

Mänsklig utveckling

18

16 av 188

USA är nummer 16 av 188 länder vad gäller mänsklig utveckling i Human Development Index.

Ekonomi och handel

USA är en av världens ledande ekonomiska makter. Det fria marknadssystemet har traditionellt präglat landets ekonomi och det betonas att myndigheterna ska verka för ett välfungerande näringsliv utan att lägga sig i allt för mycket. På grund av variationer i läge, naturresurser, klimat, transporter och kommunikationer har USA en diversifierad näringsstruktur med stora regionala skillnader. Servicesektorn står för huvuddelen av bruttonationalprodukten (BNP), följt av industri, gruvdrift och bygg- och anläggningsverksamhet.

Landet ligger långt fram inom forskning och utveckling. Utrikeshandeln är viktig för USA, och på senare år har tyngdpunkten för handeln flyttats från Europa till Asien. USA har varit en drivande kraft vid bildandet av frihandelsorganisationen WTO och frihandelsavtal som NAFTA. Landet har ett välutvecklat vägnät som täcker i stort sett hela landet. De stora avstånden har resulterat i en välutvecklad civil luftfart, särskilt vad gäller passagerartrafik.

Finanskrisen år 2008 skapade en lågkonjunktur i USA. BNP sjönk, arbetslösheten steg och den amerikanska staten gick in med omfattande åtgärder (bl.a. ekonomiskt understöd). Först år 2014 gick det att se ett förbättrat resultat för USA efter finanskrisen. Landet har även en stor statsskuld och ett enormt budgetunderskott som påverkar ekonomin och politiken. 

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för USA för utvalgte indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.

Befolkningsantal

Befolkningsantal

332 915 074

mennesker i USA

Fattigdom

Klima

CO2-utsläpp

Ton CO2 per invånare

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 1

15,24

Ton CO2-utsläpp per invånare i USA

Hälse

Rent vatten

Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten

1 2 3 4 5
6 7 8 9 7

9,7

av 10 personer har tilgang til rent vann i USA

Utdanning

Likestilling

Työ