Vietnam
I Vietnam finns skogar, gröna risfält och bergsområden. Åren efter Vietnamkriget har landets ekonomi vuxit och levnadsstandarden har ökat. Samtidigt är Vietnam fortfarande en kommunistisk enpartistat där inte yttrandefrihet och mänskliga rättigheter efterlevs.

Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Hanoi
-
Etniska grupper
- Kinh (Viet) 85,3 %, Tay 1,9 %, Thai 1,9 %, Muong 1,5 %, Khmer 1,4 %, Mong 1,4 %, Nung 1,1 %, övriga 5,5 % (2019)
-
Språk
- Vietnamesiska (officiell), engelska, franska, kinesiska, khmer, regionala språk (mon-khmer och malay-polynesiska)
-
Religion
- Katoliker 6,1 %, buddhister 5,8 %, protestanter 1 %, övriga 0,8 %, inga 86,3 % (2009)
-
Befolkningsantal
- 102,789,598 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Kommunistisk republik
-
Area
- 331,210 kvadratkilometer
-
Valuta
- Dong
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 13 457 PPP$
-
Nationaldag
- 2 september
-
Andra landsidor
Geografi
Vietnam är ett långsmalt land med en lång kust. Det är ett varmt och fuktigt tropiskt klimat i större delen av landet. Majoriteten av landet har inte vinter men istället en regnperiod, så kallad monsunsäsong. Mest nederbörd ser Vietnam mellan april och oktober. Det är som varmast och regnigast mellan april och augusti och som kallast och torrast mellan december och februari. Naturlandskapet består till störst del av berg och åsar. På landsbygden finns gröna risfält vid Mekongdeltats alla kanaler och floder som finns omkring i landet.
Floderna, som utgör en grundförutsättning för jordbruket och därmed mycket arbetsmöjligheter i landet, utgör även ett hot. Områdena runt floderna plågas av översvämningar och vattnet i floderna är förorenat på grund av böndernas besprutningsmedel och konstgödsel. Jorderosion, att jorden blåser, spolas eller rasar bort, utgör också ett stort problem.
Historia
I över 1000 år var Vietnam underkastat Kina som en kinesisk provins. På 900-talet frigjorde sig emellertid vietnameserna och etablerade ett separat rike, dock inte utan strid. Vietnam har upprepade gånger fått utstå kinesiska och mongoliska angrepp. Från slutet av 1800-talet började landet gradvis att vara under franskt styre och blev så småningom en fransk koloni. Ett befrielsekrig utkämpades under perioden 1946-1954.
Kriget slutade med att Vietnam delades upp i två stater – det socialistiska Nordvietnam och det antikommunistiska Sydvietnam. Det sistnämnda stöttades av USA i vad vi kallar Vietnamkriget, men som i Vietnam kallas Det amerikanska kriget. USA och Sydvietnam försökte hindra den Nordvietnam från att ena landet under kommunistiskt styre men försöket misslyckades. Kriget varade från år 1957 till 1975. Saigon erövrades och staterna återförenades under namnet den socialistiska republiken Vietnam.
Vietnamkrigets grymheter mot civila chockade hela världen och man uppskattar att så många som fem miljoner civila dog. Över 1,4 miljoner soldater dödades, men bara 6 % av dessa var från amerikanska styrkor. På 1980-talet satsade Vietnam på att återuppbygga landet. Från att tidigare ha varit ett av världens fattigaste länder är det idag etablerat och betydelsefullt i världsekonomin.
Ekologiskt fotavtryck


1,4
Samhälle och politik
Vietnam är en enpartistat, endast kommunistpartiet är tillåtet medan andra partier och oppositionella organisationer är förbjudna. Presidenten utnämns av nationalförsamlingen. Presidenten väljs för fem år åt gången och fungerar som statsöverhuvud samt chef för militären.
Det finns tendenser till oenigheter inom kommunistpartiet, där en konservativ del av partiet är oeniga med en mer reformvänlig del när det gäller utformningen av politiska förändringar. Kommunistpartiet har idag tappat populariteten på grund av korruption och maktmissbruk.
I Vietnam är yttrandefriheten begränsad och kommunistpartiet kontrollerar merparten av medierna. Kritik mot regeringen tolereras inte och journalister, bloggare och regeringskritiker hotas att straffas med fängelse.
Bland de stora utmaningarna i Vietnam finns befolkningsökningen och befolkningstätheten. Invånarna i Vietnam bor dubbelt så tätt som i Kina och 10 gånger så tätt som i de flesta låginkomstländerna. Fram till och med 2003 hade landet en två-barns-politik. Att många flyttar till de stora städerna skapar även det stora utmaningar.
Vietnams relation till andra länder i säkerhetsrådet
Vietnam är en utav de icke-permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd. Läs mer om säkerhetsrådet här.
Vietnam är en kommunistisk enpartistat, där kommunistpartiet i verkligheten har makten att kontrollera alla delar av samhället. Det vill säga att det hålls val där, men det är inte fria val och befolkningen har inte yttrandefrihet eller rätt att organisera eller bilda politiska partier. Detta bryter mot flera av de mänskliga rättigheterna, och Vietnam har kritiserats av flera människorättsorganisationer för detta. Världspolitikerna har dock varit mindre kritiska till Vietnam, och det beror troligen på att handelslusten är högre än behovet av att skydda de mänskliga rättigheterna.
Vietnams utrikespolitik har dominerats av Doi Moi -doktrinen sedan 1986. Doi Moi betyder reform, och denna doktrin har följande tre huvudelement: 1) samarbete genom internationella organisationer; 2) ekonomisk tillväxt; och 3) "fler vänner, färre fiender." Reformen var en förändring av deras utrikespolitik, där de tidigare varit helt beroende av Sovjetunionen och Kina, och där Vietnam var ett relativt isolerat land internationellt. Idag försöker Vietnam undvika en liknande situation och söker därför samarbete och handel med så många länder som möjligt.
Vietnam är en aktiv anhängare av flera internationella organisationer. Deras position är att de söker ekonomisk tillväxt genom internationell handel, liksom fredliga lösningar på konflikter. De är medlemmar i branschorganisationen ASEAN och blev medlemmar i FN 1977 och Världshandelsorganisationen (WTO) 2007.
Att Vietnam prioriterar samarbete innebär också att de vill undvika att komma i konflikt med andra länder. Vietnam är därför mycket ovilligt att ta parti i konflikter, men söker istället positionen som en neutral tredje part. Kommunistpartiet har beslutat att Vietnam inte kommer att delta i militära allianser, och de kommer inte att dras in i konflikter mellan andra stater. Vietnam är i stället en stark anhängare av FN: s ansträngningar att säkerställa internationell fred, och de söker lösningar genom internationella fora.
Vietnam har ingått formellt samarbete med alla fem vetorätten i säkerhetsrådet. Kina är deras viktigaste partner, både av geopolitiska och ekonomiska skäl (Kina är definitivt Vietnams största handelspartner), men också ideologiskt, eftersom båda är kommunistiska enpartistater. Ändå har konflikter uppstått under de senaste åren på grund av oenigheter om kontrollen över ett antal öar i Sydkinesiska havet. Ryssland exporterar stora mängder olja och gas samt militär utrustning till Vietnam och förbindelserna mellan de två staterna är bra. USA är också en mycket viktig handelspartner, medan samarbetet med Frankrike och Storbritannien är mindre omfattande, men ändå positivt.
Vietnam är också medlem i Organisationen för icke-anpassade nationer (NAM) tillsammans med Indien, Iran, Kenya, Niger, St Vincent och Grenadinerna och Tunisien.
Vietnams ställning i kärnvapenfrågan
Vietnam stöder icke-spridningsfördraget, och de deltar aktivt i internationella avtal och nedrustningsarbete. Vietnam är också medlem i avtalet om förbud mot kärnvapen och har varit en stark röst för det totala avskaffandet av kärnvapen globalt. De har vid flera tillfällen bett kärnvapenstaterna att gå med i detta avtal och bli av med sin kärnvapenarsenal.
Vietnam har också uttalat att det stöder skapandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern och efterlyser dialog för att lösa de meningsskiljaktigheter som finns där. Vietnam är dock försiktig med att kritisera någon av parterna i konflikten, just på grund av dess utrikespolitik, som bygger på att vara en neutral tredje part som vill handla med alla.
Vid ett möte i FN: s säkerhetsråd i juni 2020 uppmanade Vietnam alla parter i kärnkraftsavtalet att uppfylla sina åtaganden och samtidigt avstå från åtgärder som kan skapa spänningar, öka misstro och förvärra situationen. Fred och säkerhet i Mellanöstern påverkar stora delar av världen och Vietnam uppmanade därför Säkerhetsrådet att noga överväga sina beslut i frågan.
Mänsklig utveckling

113 av 188
Ekonomi och handel
De senaste tio åren har Vietnam genomgått stora förändringar i ekonomin. Efter andra världskriget och fram till 1986 hade landet en statsreglerad ekonomi, enligt sovjetisk stil. År 1986 kom en reform kallad "Doi Moi", vilket betyder förnyelse. Reformen har lett till att landet gått från en planekonomi till en mer öppen marknadsekonomi.
Tidigare var Vietnam ett av världens fattigaste länder. Produktion och export av diverse matvaror och elektronik har ökat landets ekonomiska tillväxt. Sedan 1990-talet har andelen fattiga minskat avsevärt. Idag är minoritetsbefolkningen i höglandet den fattigaste delen av befolkningen.
Över hälften av arbetskraften i Vietnam är sysselsatt i jordbruk runt de två stora floderna i norr och i syd. Vietnam är en av världens största exportörer av ris, kaffe och cashewnötter. Exporten av fisk- och skaldjur är också stor. Det senaste årtiondet har även textil, sko- och elektronikindustrin vuxit i Vietnam. Vissa utländska företag flyttar delar av sin produktion på grund av låga arbetskostnader. USA, Kina, EU, Japan och ASEAN-länderna är Vietnams största handelspartners.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Vietnam för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
98 858 950
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.


1,9
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.





















21
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.

13 457
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.










0,7
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare



3,68
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger










8,9
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten










5,8
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.










9,6
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
