Bakgrund
Israel skapades 1948 genom krig mot palestinierna och angränsande arabländer. Israel kom segrande ut ur kriget, men konflikten fortsatte och bröt ut i ett nytt krig 1967 mellan Israel och grannländerna, känd som sexdagarskriget. Israel vann även den konflikten och efter sex dagars krigsföring hade Israel ockuperat Sinaihalvön och Gaza från Egypten samt Västbanken inklusive östra Jerusalem, och Golanhöjderna från Syrien.
Gazaremsan och Västbanken var palestinska områden som kontrollerades av Egypten och Jordanien. Sinaihalvön gavs senare tillbaka till Egypten, medan Israel fortsatte att ockupera Golanhöjderna och de palestinska områdena.
Israelska bosättningar på Golanhöjderna
Många av de syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde när civila, judiska israeler flyttade in. Golanhöjderna blev en del av den israeliska statensexpanderande sionistiska projekt. Sionismen är den ideologiska grunden för Israel som handlar om att etablera en så kallad judisk stat i Mellanöstern.
Att bosätta egna invånare på ockuperad mark strider mot folkrätten. Olagliga bosättningar (kolonier) var också involverade i att etablera Golanhöjderna som en del av Israel, något som gjorde det svårare att kräva ett snabbt slut på ockupationen. Den israeliska strategin att skapa "fakta på marken" genom bosättningar på den ockuperade marken är en fortsättning på den sionistiska kolonialiseringen som startade i de historiska Palestina områdena.
- Läs mer om sionismen och Israel-Palestina konflikten på konfliktprofilen Palestina.
Nytt krig om Golanhöjderna
Egypten och Syrien försökte ta tillbaka sina områden 1973, men misslyckades. Golanhöjderna, som är den enda åsen i ett för övrigt platt landskap, visade sig fungera utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda strider gav Egypten och Syrien upp.
Året därpå skickade FN in observationsstyrkor och en fredsbevarande styrka till gränsområdet mellan Syrien och Israel. Det skapades en demilitariserad gränszon. Denna zon har efter det styrts av FN-styrkor. Deras uppgifter är att ha en översikt över den militära verksamheten på både syriska och israeliska sidan av gränsen, och FN-styrkorna har hela tiden haft en bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.
Iranska FN-soldater håller vakt över Golanhöjderna år 1975. Området i bakgrunden är ockuperat av Israel. (Foto: UN Photo/Yutaka Nagata)
Israel annekterar Golanhöjderna
1981 annekterade Israel Golanhöjderna. Detta innebar att Israel förklarade Golanhöjderna som en del av staten Israel. Kontroll av Golanhöjderna är strategiskt viktigt för Israel av flera skäl. För det första är höjderna strategiskt belägna vid gränsen mellan Syrien och Israel, vilket ger israelerna insikt i vad som händer i Syrien. Genom att kontrollera Golanhöjderna fick israelerna också en bättre överblick över palestinska rebellgrupper som är stationerade i gränsområdena.
Säkerhetshänsyn har förmodligen spelat en viktigare roll än ideologiska motiv för Israels annektering av Golanhöjderna. Dessutom ligger ett av regionens stora vattenmagasin inom området. Israel får en tredjedel av sitt vatten från Golanhöjderna. Vattenmagasinen är också viktiga för Syrien. Konflikten upprätthålls dessutom på grund av känslan av orättvisa bland befolkningen och politisk prestige bland de syriska myndigheterna.
Fredssamtal stoppade
Konflikten om Golanhöjderna är det främsta skälet till att det aldrig har slutits fred mellan Israel och Syrien, trots flera försök till fredsförhandlingar, som under senare år har slutat helt. Både Israel och Syrien har - av olika skäl - haft ett mycket sämre förhållande till Turkiet, som tidigare har agerat som medlare i konflikten. Sedan 2011 har de syriska myndigheterna ägnat all sin uppmärksamhet åt upproret och det efterföljande inbördeskriget i Syrien.
Israel har å sin sida varit mest upptaget över konflikten med palestinierna och har samtidigt varit oroliga för Irans möjligheter att utveckla kärnvapen. Dessutom har myndigheterna i både Syrien och Israel varit tvungna att ta itu med länder och grupper som är inblandade i inbördeskriget i Syrien. Bland dessa är den libanesiska rörelsen Hizbollah, som å ena sidan har en fientlig relation med Israel å andra sidan en aktiv, stödjande roll gentemot de syriska myndigheterna.
- Läs mer om inbördeskriget i Syrien på konfliktprofilen Syrien.
- Läs mer om konflikten mellan Israel och Hizbollah om konfliktprofilen Libanon.
Trump erkänner Golanhöjderna som en del av Israel
Israels påstående att Golanhöjderna är israeliska erkänns inte internationellt. Till och med Israels viktigaste allierade, USA, har länge varit tydliga med att Golanhöjderna är syriskt territorium, något som de amerikanska myndigheterna upprepade gånger har varit eniga om med resten av FN:s säkerhetsråd.
Men i mars 2019 uttalade Trump-administrationen att det var dags att erkänna Israels suveränitet över Golanhöjderna. Uttalandet kom inför det israeliska valet till Knessets nationella församling den 9 april. Det betraktades av många som ett stöd för den sittande israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu.
Biden-administrationen, som tog över efter Trump 2021, har inte erkänt Golanhöjderna som en del av Israel, men har heller inte varit tydliga om Israels kontroll, där det sker en folkrättsstridig ockupation, bör avvecklas.
FN:s roll i konflikten
I gränsområdena mellan Syrien och Israel har FN placerat ut både fredsbevarande styrkor och observatörer. Den fredsbevarande styrkan UNDOF har övervakat säkerhetszonen mellan de två länderna sedan 1974 fram till idag. Dessutom arbetar FN med minröjning och för att öka medvetenheten hos lokalbefolkningen för att förhindra att dessa ska skadas av minor.
FN:s säkerhetsråd stöder Syriens rätt på Golanhöjderna, även i kölvattnet av inbördeskriget i Syrien. Detta bekräftades i ett enhälligt beslut i april 2016. Beslutet var en reaktion på ett uttalande från den israeliska premiärministern som hävdade att Golanhöjderna skulle förbli israeliska för alltid.
Relaterade länder och konflikter
Läs våra landprofiler för länderna involverade i konflikten:
Läs våra konfliktprofiler som är relaterade till konflikten:
