[[suggestion]]
Golanhöjderna (Syrien och Israel)

Bakgrund

Israel skapades 1948 genom krig mot palestinierna och angränsande arabländer. Israel kom segrande ut ur kriget, men konflikten fortsatte och bröt ut i ett nytt krig 1967 mellan Israel och grannländerna, känd som sexdagarskriget. Israel vann även den konflikten och efter sex dagars krigsföring hade Israel ockuperat Sinaihalvön och Gaza från Egypten samt Västbanken inklusive östra Jerusalem, och Golanhöjderna från Syrien.

Gazaremsan och Västbanken var palestinska områden som kontrollerades av Egypten och Jordanien. Sinaihalvön gavs senare tillbaka till Egypten, medan Israel fortsatte att ockupera Golanhöjderna och de palestinska områdena.

Israelska bosättningar på Golanhöjderna

Många av de syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde när civila, judiska israeler flyttade in. Golanhöjderna blev en del av den israeliska statensexpanderande sionistiska projekt. Sionismen är den ideologiska grunden för Israel som handlar om att etablera en så kallad judisk stat i Mellanöstern.

Att bosätta egna invånare på ockuperad mark strider mot folkrätten. Olagliga bosättningar (kolonier) var också involverade i att etablera Golanhöjderna som en del av Israel, något som gjorde det svårare att kräva ett snabbt slut på ockupationen. Den israeliska strategin att skapa "fakta på marken" genom bosättningar på den ockuperade marken är en fortsättning på den sionistiska kolonialiseringen som startade i de historiska Palestina områdena.

Nytt krig om Golanhöjderna

Egypten och Syrien försökte ta tillbaka sina områden 1973, men misslyckades. Golanhöjderna, som är den enda åsen i ett för övrigt platt landskap, visade sig fungera utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda strider gav Egypten och Syrien upp.

Året därpå skickade FN in observationsstyrkor och en fredsbevarande styrka till gränsområdet mellan Syrien och Israel. Det skapades en demilitariserad gränszon. Denna zon har efter det styrts av FN-styrkor. Deras uppgifter är att ha en översikt över den militära verksamheten på både syriska och israeliska sidan av gränsen, och FN-styrkorna har hela tiden haft en bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.

Israel annekterar Golanhöjderna

1981 annekterade Israel Golanhöjderna. Detta innebar att Israel förklarade Golanhöjderna som en del av staten Israel. Kontroll av Golanhöjderna är strategiskt viktigt för Israel av flera skäl. För det första är höjderna strategiskt belägna vid gränsen mellan Syrien och Israel, vilket ger israelerna insikt i vad som händer i Syrien. Genom att kontrollera Golanhöjderna fick israelerna också en bättre överblick över palestinska rebellgrupper som är stationerade i gränsområdena.

Säkerhetshänsyn har förmodligen spelat en viktigare roll än ideologiska motiv för Israels annektering av Golanhöjderna. Dessutom ligger ett av regionens stora vattenmagasin inom området. Israel får en tredjedel av sitt vatten från Golanhöjderna. Vattenmagasinen är också viktiga för Syrien. Konflikten upprätthålls dessutom på grund av känslan av orättvisa bland befolkningen och politisk prestige bland de syriska myndigheterna.

Fredssamtal stoppade

Konflikten om Golanhöjderna är det främsta skälet till att det aldrig har slutits fred mellan Israel och Syrien, trots flera försök till fredsförhandlingar, som under senare år har slutat helt. Både Israel och Syrien har - av olika skäl - haft ett mycket sämre förhållande till Turkiet, som tidigare har agerat som medlare i konflikten. Sedan 2011 har de syriska myndigheterna ägnat all sin uppmärksamhet åt upproret och det efterföljande inbördeskriget i Syrien.

Israel har å sin sida varit mest upptaget över konflikten med palestinierna och har samtidigt varit oroliga för Irans möjligheter att utveckla kärnvapen. Dessutom har myndigheterna i både Syrien och Israel varit tvungna att ta itu med länder och grupper som är inblandade i inbördeskriget i Syrien. Bland dessa är den libanesiska rörelsen Hizbollah, som å ena sidan har en fientlig relation med Israel  å andra sidan en aktiv, stödjande roll gentemot de syriska myndigheterna.

Trump erkänner Golanhöjderna som en del av Israel

Israels påstående att Golanhöjderna är israeliska erkänns inte internationellt. Till och med Israels viktigaste allierade, USA, har länge varit tydliga med att Golanhöjderna är syriskt territorium, något som de amerikanska myndigheterna upprepade gånger har varit eniga om med resten av FN:s säkerhetsråd.

Men i mars 2019 uttalade Trump-administrationen att det var dags att erkänna Israels suveränitet över Golanhöjderna. Uttalandet kom inför det israeliska valet till Knessets nationella församling den 9 april. Det betraktades av många som ett stöd för den sittande israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu.

Biden-administrationen, som tog över efter Trump 2021, har inte erkänt Golanhöjderna som en del av Israel, men har heller inte varit tydliga om Israels kontroll, där det sker en folkrättsstridig ockupation, bör avvecklas.

FN:s roll i konflikten

I gränsområdena mellan Syrien och Israel har FN placerat ut både fredsbevarande styrkor och observatörer. Den fredsbevarande styrkan UNDOF har övervakat säkerhetszonen mellan de två länderna sedan 1974 fram till idag. Dessutom arbetar FN med minröjning och för att öka medvetenheten hos lokalbefolkningen för att förhindra att dessa ska skadas av minor. 

FN:s säkerhetsråd stöder Syriens rätt på Golanhöjderna, även i kölvattnet av inbördeskriget i Syrien. Detta bekräftades i ett enhälligt beslut i april 2016. Beslutet var en reaktion på ett uttalande från den israeliska premiärministern som hävdade att Golanhöjderna skulle förbli israeliska för alltid.

Relaterade länder och konflikter

Läs våra landprofiler för länderna involverade i konflikten:

Läs våra konfliktprofiler som är relaterade till konflikten:

Här är en tidslinje för Israel-Palestina-konflikten, som Israel-Syrien-konflikten över Golanhöjderna är en del av:

  • Sionismen; idén om en judisk stat i Israel, växer fram bland judar i Europa.

    Dagens Israel/Palestina är en del av det Osmanska riket, och är främst befolkad av araber.

  • I loppet av 1900-talet flyttar fler och fler judar till området.

  • Efter första världskriget tar Storbritannien kontroll över det som idag är Israel/Palestina. Tillsammans med det som idag är Jordanien kallas området "Den brittiska mandatet Palestina".

    Både palestinska och judiska grupper gör uppror mot britterna.

  • Andra världskriget tar slut, och britterna anförtror ansvaret för den palestinska frågan till ett nyetablerat FN.

    FN beslutar att dela upp området i en judisk och en palestinsk del. Judar accepterar förslaget. Palestinierna har ingen riktig representant i FN, men Arabförbundet avslår förslaget å deras vägnar.

    Kampen mellan judiska och palestinska grupper bryter ut.

  • Israel förklarar sig självständigt den 14 maj 1948.

    Dagen efter går angränsande arabstater i krig mot den nya staten. Under kriget drivs omkring 800.000 palestinier på flykt. Israel tar kontroll över en stor del av det områden som var avsett för palestinierna enligt FN:s delningsplan.

    Efter kriget kontrollerades Västbanken av Jordanien medan Gaza hamnade under egyptisk kontroll.

  • Efter kraftiga provokationer från Syrien, Egypten och Jordanien bryter det ut krig mellan Israel och dess grannländer. Arabstaterna är militärt underlägsna, och kriget slutar efter bara sex dagar.

    Då har Israel tagit Västbanken och östra Jerusalem från Jordanien, Sinaihalvön från Egypten och Golanhöjderna från Syrien.

  • Under den judiska högtiden Yom Kippur försöker Egypten och Syrien att ta tillbaka den mark de förlorade i sexdagarskriget. Israel får dock snabbt militärt övertag, och är på väg att orsaka Egypten och Syrien ett nytt nederlag då en vapenvila istället undertecknas.

    Egypten och Israel undertecknar ett fredsavtal 1979. Egypten återfår kontrollen över Sinaihalvön i utbyte mot landet erkänna Israel som en självständig stat.

    Det var aldrig något avtal mellan Syrien och Israel, som fortfarande idag styr Golanhöjderna.

  • Palestinska befrielseorganisationen PLO är baserat i Libanon. Efter att PLO attackerat Israel, invaderar Israel Libanon, först 1978 och sedan 1982. PLO flyttar till Tunisien.

    Israeliska styrkor söker sig tillbaka till en "säkerhetszon" i södra Libanon 1985, där de kommer att finnas kvar fram till 2000. Under denna period växer organisation Hizbollah fram, som en protest mot den israeliska närvaron.

  • Palestinierna på Västbanken, Gaza och östra Jerusalem gör uppror mot de israeliska ockupationsstyrkorna, och kräva en separat stat.

    Upproret slås ned, men en fredsprocess inleds.

  • Israel och PLO kommer överens om Osloavtalen, 1993 och 1995. Där står att en palestinsk stat ska skapas inom fem år, och att det under tiden ska upprättas en palestinsk myndighet.

    Västbanken är indelad i tre områden; A, B och C. En självständig myndighet kontrollerar A, Israel kontrollerar C, medan B-området kontrolleras mellan de båda.

    Men år 1995 blir Israels premiärminister Yitzhak Rabin mördad av en judisk extremist, och Osloprocessen stagnerar.

  • Israel och Jordanien undertecknar ett fredsavtal, och upprättar fulla diplomatiska relationer.

  • Missnöjet med att det inte skapades någon palestinsk stat leder till att ett nytt palestinskt uppror bryter ut.

    Palestinska organisationer genomför en serie terroristattacker mot civila i Israel.

    Israel svarar med att dra åt sitt grepp om Västbanken och Gaza, vilket innebär allvarliga inskränkningar av palestiniernas rörelsefrihet.

  • Israeliska soldater dödas i en raketattack från den libanesiska organisationen Hizbollah. Israel svarar med tunga luftanfall mot Libanon.

    1109 libaneser och 43 civila israeler dödas under kriget, som slutar med en vapenvila i augusti samma år. Israel drar sina styrkor ur södra Libanon.

  • Efter att det islamistiska partiet Hamas vinner det palestinska valet i 2006 bryter strider ut mellan Hamas och det andra stora palestinska partiet Fatah.

    Resultatet blir att kontrollen över de palestinska områdena indelas 2007: Hamas kontrollerar Gaza, medan Fatah kontrollerar Västbanken.

    Israel ser Hamas som en terroristorganisation, och införa stränga kontroller för både människor och gods som kommer till eller lämnar Gaza.

  • Upprepade raketattacker från palestinska grupper på Gazaremsan leder till att Israel inleder en stor offensiv mot området.

    Cirka 1400 palestinier och 13 israeler dödades under kriget.

    Israel står inför stark kritik från det internationella samfundet för att bomba områden som är tätt befolkade av civila.

  • Egypten och Jordanien slöt fred med Israel 1979, och länderna har upprättat diplomatiska förbindelser.

    Syrien och Israel har inte undertecknat ett fredsavtal. Israel fortsätter att ockupera Golanhöjderna.

    Libanon och Israel har inte undertecknat ett fredsavtal.

    Palestinierna har ansökt om medlemskap i FN, men har bara beviljats observatörsstatus. Palestina har blivit medlem i den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Israel fortsätter att ockupera palestinska områden sedan sexdagskriget 1967.