Barnkonventionen
Barnkonventionen ställer krav på medlemsländerna att erkänna och respektera barns grundläggande rättigheter till liv, utveckling, beskydd och deltagande. 193 länder är fullvärdiga medlemmar medan Somalia och USA inte har ratificerat konventionen.
-
Vedtatt
- 20.11.1989
-
Trådt i kraft
- 02.09.1990
-
Les mer på engelsk
- Convention on the Rights of the Child
Den internationella konventionen om barns rättigheter öppnades för underskrifter den 20 november år 1989. Konventionen utformades av FN:s kommission för mänskliga rättigheter och bygger på FN:s deklaration om barns rättigheter som antogs 30 år tidigare (år 1959). Konventionen trädde i kraft den 2 september år 1990 efter att 20 länder hade godkänt villkoren i avtalet. Genomförandet av konventionen övervakas av FN:s barnfond (UNICEF) som utvärderar de anslutna medlemsländerna och kommer med rekommendationer och observationer. Konventionen är mycket omfattande och täcker de flesta aspekter av barns rättigheter till liv, beskydd och deltagande.
Slutförande
Barnkonventionen är en av de mest omfattande människorättskonventionerna som förhandlats fram i FN regi. Detta är både avtalets styrka och svaghet; det omfattande skyddet gör medlemskapet i konventionen särskilt betydelsefullt, men samtidigt har skyddet försvagats på grund av att en rad stater har reserverat sig mot större delar av konventionen. Reservationerna tydliggör hur problematiskt det kan vara att anta en konvention som ska vara den bästa för barn - "barnens bästa" går som en röd tråd genom alla artiklar i konventionen och det universellt erkänt att alla sina egna rättigheter.
Fram till konventionen antogs var barns rättsliga status i en rad länder främst knutet till föräldrarna och deras rätt att bestämma över sitt barn. Barnkonventionen kan ses som ett försök att uppnå ett allmänt erkännande av att även barn är självständiga individer med särskilda behov och rättigheter. Konventionen har kritiserats för utformningen av vissa artiklar, särskilt artikel 38. Artikel 38 fastställer att en person under 15 år anses vara barnsoldater medan de som är 15 år och äldre anses vara soldater. Denna artikel och andra har sedan justerats genom en rad olika tilläggsprotokoll som medlemmarna kan välja att ansluta sig till.