Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Målet med konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) är att medlemsländerna ska säkerställa att invånarna har tillgång till bland annat mat, vatten, boende, utbildning och grundläggande hälsotjänster.
-
Vedtatt
- 16.12.1966
-
Trådt i kraft
- 3.01.1976
-
Les mer på engelsk
- International covenant on economic, social and cultural rights
ESK-konventionen öppnades för underskrifter den 16 december år 1966. Konventionen trädde i kraft den 3 januari år 1976 efter att 35 länder hade anslutit sig till villkorn i avtalet. medlemsländerna förpliktade sig att ge alla invånare en minstanivå av utbildning, tillgång till grundläggande hälsotjänster, anständiga bostadsförhållanden och rent vatten. Genomförandet av konventionen övervakas av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). Kommittén går igenom och värderas rapporter från medlemsländerna vart femte år.
Läs den senaste parallellrapporten här (2001). Nästa rapport ska (preliminärt) lämnas in år 2013.
Slutförande
När FN antog den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna år 1948 skulle detta utgöra utgångspunkten för ett gemensamt avtal om de mänskliga rättigheterna där alla rättigheter skulle vara lika viktiga. När FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna år 1948 var det tänkt att detta skulle vara utgångspunkten för ett gemensamt internationellt avtal om de mänskliga rättigheterna där alla rättigheterna skulle vara lika värda. Det blev emellertid inte som man hade tänkt sig och man fick två konventioner istället för en. Dessa är konventionen om ESK-konventionen och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). ESK-konventionen har ofta hamnat i bakgrunden i jämförelse med ICCPR. Den bristande prioriteringen visade sig år 1985 då FN utnämnde en permanent kommitté av ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) för att övervaka genomförandet av konventionen. ICCPR hade i kontrast en kommitté redan vid dess antagande.
Rättigheterna i ESK-konventionen präglades av det politiska klimatet mellan de västliga och kommunistiska länderna efter andra värlskriget. De kommunistiska länderna ville ha en egen konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De kommunistiska länderna menade att ICCPR fokuserade allt för mycket på individens rättigheter och önskade hellre att fokuset skulle ligga på kollektivets rättigheter. Huvudpoängen i ESK-konventionen är därför landets plikt över sina invånare och inte den enskilda individens rättigheter. ESK-konventionen är inte lika förpliktande som i ICCPR och rättigheterna i ESK-konventionen är därför svårare att genomföra.
Det finns flera orsaker till att de två konventionerna (ESK och ICCPR) har behandlats olika. Internationella människorättsorganisationer och västliga ledare har oftat fokuserat på de civila och politiska rättigheterna som yttrandefrihet är nödvändigt för att kunna etablera ett välfungerande samhälle. Flera motståndare argumenterar emellertid för att civila och politiska rättigheter inte kan uppnås för invånare om inte grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter säkerhetsställs.